Hjärt-kärlsjukdomens kostnader, nya kardiomyopati-riktlinjer och användning av AI vid CAD

 Den årliga kongressen för European Society of Cardiology (ESC) är världens största kardiologikongress. I år hölls den i Amsterdam den 25-28 augusti, där många nya spännande forskningsresultat presenterades. Här följer några referat av dessa (källa: ESC 365 - The cardiology knowledge hub).

Nya data belyser den enorma ekonomiska konsekvenser av hjärt-kärlsjukdom i Europa

Ett samarbete mellan ESC och University of Oxford har inletts för att öka kunskapen om den ekonomiska bördan av CVD i EU-länderna. Doktor Luengo-Fernandez från University of Oxford, som är huvudansvarig för projektet ”Oxford-ESC Burden of Cardiovascular Disease”, säger: "CVD är inte bara en fråga om hälsa – det finns även en betydande brist på uppdaterade internationella, systematiska och jämförande evidens gällande den ekonomiska bördan av hjärt-kärlsjukdom i Europa för närvarande." Projektet, som inleddes 2020, syftar till att fylla denna kunskapslucka med aktuell data av hög kvalitet, med en genomsnittlig uppföljning på tio år, omfattande 28 europeiska länder samt Israel.

År 2021 beräknades kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom i EU uppgå till 282 miljarder euro. Omkring 155 miljarder euro (55 % av de totala kostnaderna) var direkta kostnader för hälso- och sjukvård och långtidsvård, vilket motsvarar 11 % av EU:s totala hälsobudget.

Produktivitetsförluster i samband med tidig dödlighet och arbetsoförmåga uppskattades till 32 miljarder euro (12 %) respektive 15 miljarder euro (5 %), och kostnaden för omvårdnad från vänner/släktingar uppskattades till 79 miljarder euro (28%).

För att möjliggöra jämförelser mellan länder genomfördes även kostnadsuppskattningar per capita. Totalt kostade hjärt-kärlsjukdom 630 euro per person i EU, där kostnaderna varierade från 381 euro/person på Cypern till 903 euro/person i Tyskland. De sjukdomsgrupper som stod för den största andelen av CVD-kostnaderna var kranskärlssjukdom och cerebrovaskulära sjukdomar, som stod för knappt 30% (omkring 75 miljarder euro) vardera.

"Dessa resultat framhåller den betydande inverkan av hjärt-kärlsjukdom på alla aspekter av ekonomin och samhället", konstaterar Dr Luengo-Fernandez. "Dessa robusta bevis bör presenteras för beslutsfattare på europeisk och nationell nivå för att betona behovet av kardiovaskulära hälsoplaner och hållbar folkhälsopolitik för att minska kostnaderna av hjärt-kärlsjukdom. Dessutom kan dessa data användas för att informera om åtgärder för att minska variationer i vården, för att förbättra tillgången till vård och som ett sätt att rikta forskningsanslag.".

Nya riktlinjer för kardiomyopati

Professor Arbelo, University of Barcelona och professor Kaski, University College London presenterade de första internationella riktlinjerna som omfattar alla subtyper av kardiomyopati och med specifika rekommendationer för andra kardiomyopatier än hypertrofisk kardiomyopati (HCM). "Detta banbrytande dokument återspeglar framsteg inom genetik och hjärtavbildning och tillkomsten av nya behandlingar som riktar sig mot specifika orsaker till sjukdomar", konstaterar professor Arbelo. 

De nya riktlinjerna ger rekommendationer för klinisk och genetisk screening av släktingar till individer med alla typer av kardiomyopati. Genetisk rådgivning rekommenderas för familjer med ärftlig kardiomyopati, oavsett om genetisk testning övervägs. Dokumentet fokuserar på kardiomyopatier över hela livsförloppet, från barn till vuxen ålder, och tar hänsyn till olika kliniska faser. Nya rekommendationer om stratifieringen av risk för plötslig hjärtdöd ges för olika kardiomyopatifenotyper och de lyfter fram genotypens viktiga roll i bedömningen av risken för plötslig död.

Ett särskilt avsnitt av riktlinjerna ger råd till patienter som lever med kardiomyopati, och täcker ämnen som träning, kost, alkohol, vikt, medicinering, vaccination och bilkörning. Slutligen rekommenderas identifiering och hantering av riskfaktorer och samtidiga sjukdomar som en integrerad del av behandlingen av kardiomyopatipatienter.

När det gäller farmakologisk behandling lyfter riktlinjerna också fram myosinhämmaren mavakamten som är det första specifika läkemedlet vid symtomgivande obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (nyligen godkänt i Europa, men ännu inte tillgänglig i Sverige).

Läs de nya riktlinjerna här!

Kan AI förbättra riskstratifieringen hos symtomatiska patienter med misstänkt CAD?

Även om kranskärlsdatortomografi angiografi (CCTA) är mycket användbar vid icke-invasiv kranskärlssjukdom (CAD) hos patienter med låg till medelhög sannolikhet för CAD, kan den inte direkt bedöma förekomsten av ischemi. 

Doktor Sarah Bär, Åbo Universitetssjukhus presenterade resultat från en ny AI-baserad algoritm som utnyttjar ateroskleros och vaskulära morfologiska egenskaper för att fastställa kranskärlsischemi från CCTA-bilder. 

Den AI-baserade ischemialgoritmen beräknades med hjälp av data från 2214 patienter med misstänkt CAD, som genomgick CCTA på Åbo Universitetssjukhus från 2007 till 2016. Medianuppföljningstiden var 6,9 år. Omkring en femtedel (22,2 %) av patienterna hade positiva AI-baserade ischemifynd och dessa patienter hade en signifikant högre frekvens av det primära effektmåttet (död, hjärtinfarkt och instabil angina) jämfört med patienter som hade negativa AI-baserade ischemifynd (HR 2,80; 95 % KI 2,18–3,61; p<0,001).

Högre frekvenser av alla primära effektmåttskomponenter observerades hos patienter med positiva AI-baserade ischemifynd. Dessutom var resultaten för de primära effektmåtten signifikanta efter justering för confounders, såsom ålder, kön, diabetes, rökning, högt blodtryck, dyslipidemi, BMI >25 och ärftlighet för CAD (justerad HR 1,96; 95% CI 1,50–2,57; p<0,001).

Sammantaget tyder dessa resultat på att den AI-baserade ischemialgoritmen kan vara till hjälp för att förbättra riskstratifieringen, särskilt bland patienter med normal/icke-obstruktiv CCTA, och ytterligare studier om dess överensstämmelse med andra metoder för att bestämma myokardischemi i olika patientpopulationer är motiverade.