Tre nyheter från San Antonio Breast Cancer Symposium, SABCS

Adjuvant strålbehandling kan förmodligen utelämnas för flera grupper med bröstcancer

Två studier som presenterades vid SABCS visade, att för vissa grupper av kvinnor med bröstcancer är det troligtvis säkert att avstå från adjuvant strålbehandling utan att öka risken för sjukdomsprogression.

En av studierna var den så kallade IDEA-studien (Journal of Clinical Oncology), där man undersökt konsekvenserna av att stå över adjuvant strålbehandling för yngre postmenopausala kvinnor med stadium 1 HR-positiv bröstcancer med låga poäng på ett vanligt genetiskt test.

Patienter som diagnostiserats med stadium 1 HR-positiv bröstcancer genomgår vanligtvis bröstbevarande kirurgi följt av adjuvant strålbehandling och hormonbehandling för att minska risken för återfall. Studier har nyligen visat att det kan vara säkert för patienter över 65 år att hoppa över den adjuvanta strålbehandlingen utan att öka risken för att sjukdomen ska återkomma. Detta hade dock inte studerats hos yngre kvinnor förrän nu.

"Även om strålterapiteknikerna har förbättrats dramatiskt och är mycket effektivare och har färre biverkningar än tidigare, värdesätter många patienter fortfarande att ha ett val när det gäller sin behandling", säger en av forskarna bakom studien, professor Reshma Jagsi från Winship Cancer Institute vid Emory University, Atlanta, under kongressen, skriver Dagens Medicin Danmark. 

I studien deltog 186 postmenopausala kvinnor i åldern 50 till 69 år med stadium 1 HR-positiv HER2-negativ bröstcancer. Kvinnorna genomgick ett genetiskt test för att fastställa risken för återfall, och kvinnor som hade låg risk för återfall fick möjlighet att avstå den adjuvanta strålbehandlingen. 

Efter fem år levde alla 186 patienter fortfarande och 184 hade inte upplevt återfall av sjukdomen. 

"Dessa fynd tyder på att yngre postmenopausala kvinnor med bröstcancer stadium 1 som avstår strålbehandling efter bröstbevarande operation har en mycket låg risk för att sjukdomen ska återkomma inom fem år. Det är dock nödvändigt med uppföljningar av denna och andra studier för att avgöra om denna behandlingsmetod säkert kan erbjudas kvinnor i denna grupp, säger Reshma Jagsi, skriver Dagens Medicin Danmark.

Den andra av de två studierna om adjuvant strålbehandling avsåg kvinnor med cellförändringar i bröstet (ductal carcinom in situ/DCIS). Denna studie visade att risken för att sjukdomen ska återkomma och fortskrida kvinnor hos med lågrisk DCIS som avstår adjuvant strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi inte verkar öka. I studien bedömde forskarna potentialen för MRI kombinerat med en DCIS-genprofilering för att vägleda behandlingen av patienter med DCIS. Analysen inkluderade 171 patienter med DCIS som genomgick bröstbevarande operation och vars tumörvävnad profilerades med Oncotype DX Breast DCIS Score-testet.

Inom en medianuppföljning på fem år efter operationen upplevde 5,1 procent av 82 patienter med lågrisk-DCIS och 4,5 procent av 89 patienter med högrisk-DCIS recidiv av sjukdom i samma bröst som den primära DCIS. Forskarna fann samma sak när de bara jämförde de patienter som följde de poängbaserade rekommendationerna. Här hade 5,5 procent av de 75 patienter med lågrisk-DCIS som hoppade över strålbehandling fick återfall jämfört med 4,8 procent av de 84 patienter med högrisk DCIS som fick strålbehandling. Skillnaderna var inte statistiskt signifikanta i någon av analyserna eller påverkade av patienternas ålder.

"Våra resultat indikerar att Oncotype DX Breast DCIS Score är ett effektivt verktyg för att stratifiera patienter för adjuvant strålbehandling efter bröstcancer. Kvinnor som undvek strålbehandling baserat på denna poäng upplevde inte en ökad risk för återfall i samma bröst under den femåriga uppföljningsperioden. Dessa fynd pekar på ett nytt tillvägagångssätt för att styra behandlingsbeslut genom att avgöra vilka patienter som kan dra nytta av strålbehandling och vilka patienter som säkert kan avstå från det. Att använda personliga diagnostiska verktyg för att förutsäga risken för återfall eller progression kan förhindra överbehandling för vissa patienter", säger professor Seema A. Khan från Lurie Comprehensive Cancer Center, Chicago, under kongressen, skriver Dagens Medicin Danmark. 

Under den sista dagen av SABCS låg fokus på mammografi och mutationer. Rekommendationerna kring mammografiundersökningar skiljer sig mellan olika länder, men vanligt på de flesta håll är att kvinnor ska undersökas minst varje år i fem år efter en botande behandling för bröstcancer. 

I USA är rekommendationen att kvinnor ska genomgå mammografiundersökningar varje år resten av livet, medan rekommendationen i exempelvis Storbritannien är undersökningar vart tredje år efter de första fem åren för kvinnor över 50 år.

En av studierna som väckte uppmärksamhet visade emellertid bland annat att kvinnor över 50 som minskar antalet mammografiundersökningar tre år efter kurativ behandling för tidig bröstcancer inte upplever ett försämrat utfall jämfört med kvinnor som gör mammografiundersökningar varje år.

Denna fas 3-studie, Mammo-50, involverade 5 235 kvinnor som hade genomgått botande kirurgi, som inte hade haft återfall inom tre år efter operationen och var 50 år eller äldre vid tidpunkten för diagnosen. Deltagarna randomiserades till att få årlig mammografi alternativt mindre frekvent mammografi (vartannat år hos patienter som genomgått bröstbevarande operation och vart tredje år hos patienter som genomgått total mastektomi). 

Efter fem års uppföljning var den bröstcancerspecifika överlevnaden 98,1 procent och den totala överlevnaden 94,7 procent bland patienterna i den årliga mammografigruppen. För patienter som fick mammografi mer sällan var den bröstcancerspecifika överlevnaden 98,3 procent och den totala överlevnaden 94,5 procent. På motsvarande sätt hade 5,9 procent av patienterna i den årliga mammografigruppen och 5,5 procent av patienterna i gruppen som hade mindre frekventa mammografiundersökningar återfall.

"Studien visar att mindre frekvent mammografi inte är mer riskfyllt än årliga mammografi för denna grupp kvinnor. Att minska mammografiövervakningen minskar belastningen på sjukvården, minskar nackdelarna för kvinnor som måste genomgå mammografi och minskar stressen med att vänta på resultaten, säger en av forskarna bakom studien, professor Janet Dunn från University of Warwick, Storbritannien, under SABCS, skriver Dagens Medicin Danmark. 

Fusioner representerar nya potentiella behandlingsmål

I en annan studie, som också presenterades under den sista dagen av SABCS, kunde forskare visa att omfattande profilering av fusions-RNA i en stor grupp kvinnor med metastaserad bröstcancer avslöjade mutationer som potentiellt skulle kunna vara mål för nya terapier. 

Fusionsmutationer uppstår när delar av en gen förenas med en del av en annan gen. Det kan skapa gener med helt nya funktioner, och denna typ av fusionsmutation är frekventa i cancer, som kännetecknas av genomutbyte och strukturella skador på DNA, inklusive bröstcancer. 

"Fusions-RNA kan användas som biomarkör för mycket specifika typer av cancerceller, ha unika funktioner som kan driva cancerutvecklingen och potentiellt ge mer personliga cancerspecifika behandlingsmål", förklarar en av forskarna bakom studien, Nolan Pridigkeit från Dana-Farber Cancer Institute, MIT, under SABCS, skriver Dagens Medicin Danmark.

Det har länge funnits godkända behandlingar för att hämma fusionsproteiner i en mängd olika cancerformer, men prevalensen och rollen av fusions-RNA i bröstcancer har inte kartlagts ordentligt förrän nu. 

I studien gjorde forskarna en retrospektiv studie av RNA-sekvenser från två kohorter av kvinnor med metastaserad bröstcancer. Totalt användes prover från 466 kvinnor i studien. Forskarna matade RNA-sekvenserna till fem olika algoritmer för att hitta fusioner i gener. Högt uttryckta fusioner som identifierades av två eller flera algoritmer och som inte fanns i normal vävnad karakteriserades som High-Confidence och Cancer-Specific (HCCS). 

Forskarna fann att ungefär en tredjedel av de studerade fallen av metastaserad bröstcancer kännetecknades av minst ett starkt uttryckt HCCS-fusions-RNA, vilket är en mycket högre andel än forskarna hade förväntat sig.

Fusioner var vanligast bland tumörer av den basala subtypen och minst frekventa bland tumörer av luminal A-typ. Analysen visar också att 64,5 procent av patienter med HCCS-fusioner hade åtminstone en fusion i en cancerrelaterad gen, vilket tyder på att några av dessa mutationer kan driva cancern. 

Den gen som oftast var involverad i fusioner i studien var ESR1, som kodar för en östrogenreceptor. Forskarna påpekar att de i studien hittade både nya och redan kända ESR1-fusioner, av vilka många fanns både under och efter hormonbehandling och resulterade i att ett bindningsställe för östrogenreceptorhämmare försvann. Frekvensen av ESR1-fusioner var cirka fem procent hos östrogenreceptorpositiva patienter. 

Vidare identifierade forskarna HCCS-fusioner involverade i vissa cancerfrämjande kinaser, för några av vilka godkända hämmare redan finns. Dessa små molekyler kan därför vara ett behandlingsalternativ för redan hårt behandlade patienter med få andra behandlingsalternativ. 

"Det kan finnas lågfrekventa fusioner som vi kan träffa med läkemedel som vi redan har tillgängliga idag, men som vi saknar i de nuvarande teststandarderna, eftersom de är svåra att hitta med traditionella sekvenseringsplattformar, säger Nolan Pridigkeit, skriver Dagens Medicin Danmark.