Otillräckliga metoder försenar diagnos av levercancer
Levercancer diagnostiseras ofta sent i vårdförloppet och när den väl upptäcks finns risk att det är försent för botande behandling. Framförallt är det diffusa symtom som försvårar diagnostiken, men också brister i de metoder som används för att upptäcka levercellscancer påverkar.
I takt med ett ökat välstånd i västvärlden förväntas också antalet fall av skrumplever och levercancer bli fler. Redan nu är hepatocellulär carcinom (HCC) en av de vanligaste orsakerna till cancerrelaterad död i världen och kan till och med bli en av framtidens folksjukdomar.
Svårt med tidig diagnos
Levercancer är en svår sjukdom med hög dödlighet och tidig upptäckt är avgörande för framgångsrik behandling. Samtidigt försvårar sjukdomens diffusa symtom diagnostisereringsarbetet och tyvärr är det många fall som upptäcks försent.
Idag vet man mycket om hur symtomen yttrar sig hos patienter som vårdas på slutenvården – men mindre om hur de ser ut i tidigare stadium. När det gäller remisskriterier för standardiserade vårdförlopp bygger dessa ofta på kunskap hämtad från specialistvården. Att applicera detta på cancerpatienter i primärvården blir såklart en utmaning för allmänläkarna då dessa patienter inte alltid speglar den grupp som söker primärt.
Primärvårdens avgörande roll
Arbetet mot att redan i primärvården hitta levercancer är avgörande i kampen mot att fler ska få hjälp i tid. Att tidigt fånga upp riskpatienter möjliggör dessutom preventiva åtgärder i form av regelbundna kontroller och eventuell screening bland patienter med hepatit B och C.
Diagnosmetoder inte bra nog
Förutom att HCC i sig är en svårdiagnostiserad sjukdom är också avsaknaden av tillräckligt bra och känsliga diagnosmetoder en viktig orsak bakom att patienter inte kan få effektiv behandling i tid.
Nordiskt webinar om lymfom - 28 november
Den 28 november bjuder Bonnier Healthcare in till ett nordiskt webinar med experter från Sverige, Norge och Danmark. En 90-minuters sändning inom lymfom med svenska, norska och danska experter som presenterar sina ämnen ur ett nordiskt perspektiv. Webinariet leds av Alexander Fosså.
– AFP (alfa-feto protein) är den idag kliniskt mest använda markören för HCC, men endast omkring hälften av alla HCC har förhöjda nivåer av AFP. Riskpatienter med levercirros undersöks oftast med ultraljud 2 gånger per år för att tidigt kunna hitta HCC. Att bara följa AFP i blodet är i många fall inte tillräckligt, säger Robin Zenlander, specialistläkare och doktorand i Klinisk kemi vid Karolinska institutet.
Inte heller avbildingsmetoder så som ultraljud kan ses som bra nog. Dessa är både arbetskrävande och kostsamma, och inte tillgängliga överallt. I arbetet mot att upptäcka levercancer på ett tidigare stadie behövs med andra ord mer forskning och utvecklade diagnostiska metoder. En möjlig väg att gå är genom nya diagnostiska markörer i blodet som på så vis skulle kunna ge mer tillförlitliga blodprov.
– Kan man dessutom göra de här blodproven tillräckligt billiga, kan de också erbjudas mera omfattande och oftare än ultraljud, säger Robin Zenlander.
Hittills inget genomslag
Just nu jobbar många forskargrupper med diagnostiska markörer för HCC, men ingen har hittills kunnat hitta något tillräcklig bra som slagit igenom i den kliniska vardagen.
– Troligtvis kommer man behöva hitta en panel av markörer som tillsammans kan påvisa HCC, säger Robin Zenlander.
Nordic Cancer Conference 2024
Den 7 oktober 2024 bjöd Bonnier Healthcare, tillsammans med Nordiska cancerunionens (NCU) medlemmar, in till Nordic Cancer Conference i Stockholm. Där samlades ledande experter, forskare och beslutsfattare från hela Norden för att ta itu med en av vår tids mest angelägna hälsoutmaningar: cancer.
Ett annat viktigt forskningsfält i ämnet är inom terapi. Med ökad kunskap om tumörsjukdomars biologi hoppas många på framtida skräddarsydda tumörbehandlingar till varje patienten.
– Men där är vi inte än, säger Robin Zenlander.
