Bröstcancerpatienter kan få immunterapi redan i höst

Immunbehandling har under de senaste åren seglet upp som en potentiell livräddare vid flera olika cancerformer. Atezolizumab har sedan 2007 varit indicerat för lungcancer och urinblåsecancer.

Nu undersöks atezolizumab för indikationen spridd bröstcancer. I USA är preparaten redan godkända vid den aktuella indikationen och den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, arbetar i nuläget med en utvärdering. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket fick i slutet av januari 2019 i uppdrag att göra en hälsoekonomisk värdering, och därefter väntas en rekommendation från NT-rådet.

Redan i höst tror Henrik Lindman att immunbehandlingen atezolizumab kan finnas tillgänglig för patienter i Sverige. Framför allt kan behandlingen vara avgörande för patienter med den aggressiva cancerformen TNBC. Diagnosen har länge haft en dålig prognos, ett snabbt förlopp, och en sämre överlevnad. 

– Det betyder att de kommer kunna leva lite längre, säger Henrik Lindman. 

Ökad livslängd för patienter med spridd bröstcancer

TNBC är en form av spridd bröstcancer där metastaser – utöver primärtumören– uppkommer i andra delar av kroppen. Vanligast är skelettmetastaser, men också metastasering i levern, lungorna och hjärnan. Varje patients fall är unikt, och det går inte att fastställa ett mönster för hur metastaseringen ter sig. 

Läs även: "Sätt in skelettstärkande behandling direkt"

Drygt 10 procent av alla som drabbas av bröstcancer diagnostiseras med TNBC. Sjukdomen är vanligare bland yngre kvinnor, under 50 år, och ungefär 1000 personer insjuknar årligen.

Spridd bröstcancer går inte att bota, men behandlas med allt från antikroppar, antihormonell behandling, cytostatika, strålbehandling och kirurgi. Medianöverlevnad vid TNBC är ungefär 12 månader.

Tidigare fas III studie har visat att tiden till dess att sjukdomen försämrades förlängdes signifikant med immunbehandlingen atezolizumab.

– Livslängden kommer öka med några månader, säger Henrik Lindman.

Negativa aspekter på immunläkemedlet är enligt Henrik Lindman kostnadsfrågan och en del ovanliga biverkningar.

– Det är en del udda biverkningar. Inflammation av olika slag, i sköldkörtel och lungorna i olika slag. Men i sammanhanget är det inte jättefarligt, om man jämför med cytostatikabehandling, det brukar vara värre, säger han.

Brist på patologer kan bli flaskhals

I vägen står dock ett problem. Det finns inte tillräckligt med kunskap hos specialistläkare för att kunna diagnostisera och urskilja den grupp som svarar på immunbehandlingen, ett jobb som utförs av patologer.

– Det finns inte så många ställen i Sverige där man kan diagnostisera den sorten som svarar på immunbehandling. Det pågår en utbildning ganska desperat bland patologer där de försöker lära upp sig själv att titta på tumörerna för att veta om de är känsliga för immunbehandling eller inte, säger Henrik Lindman.

“Någon enstaka patient kan nog bli botad”

Henrik Lindman ser positivt på framtiden för patienter med TNBC och övriga typer av spridd bröstcancer. Han menar att det inom några år kommer finnas mycket bättre behandlingsmöjligheter än vad som finns idag.  

– Det kommer väldigt mycket nya mediciner. Jag tror att det vi sett på de senaste tjugo åren är en tredubbling av överlevnaden, så det kommer fortsätta bli bättre. Någon enstaka patient kan nog bli botad också.