Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Urologi

Kronisk prostatit, kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom


Uppdaterad den: 2020-02-19

Annons

Bakgrund

  • Kronisk prostatit delas in i olika undergrupper (se tabell), och karakteriseras vanligen av smärta och/eller urinvägssymtom och/eller sexuell dysfunktion.
Kategori Begrepp Kommentar
I Akut bakteriell prostatit (ABP) Tecken på akut bakteriell infektion i prostata
II Kronisk bakteriell prostatit (KBP) Tecken på bakteriell infektion i prostata
III Kronisk prostatit/kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom (KBSS)

Utan tecken på bakteriell infektion i prostata eller urinvägsinfektion

IIIA – inflammatorisk sjukdom

IIIB – icke-inflammatorisk sjukdom 

IV Asymtomatisk inflammatorisk prostatit Tecken på prostatit utan symtom
  • Vid kronisk prostatit föreligger symtomen i minst 3 månader av de senaste 6 månaderna.

Epidemiologi

  • Livstidsprevalensen har uppskattats till 35–50 %.
  • Prevalensen har uppskattats till cirka 5–9 %.
  • Den vanligaste formen, >90 %, är kategori III kronisk prostatit (icke-bakteriell). Kronisk bakteriell prostatit är sällsynt.
  • Tillståndet förekommer hos såväl yngre som äldre.

Etiologi och patogenes

  • Kronisk bakteriell prostatit uppges kunna bero på flera olika bakterier, varav E.coli är vanligast. KBP kan vara en komplikation till akut prostatit, ABP.
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom (KBSS):
    • Det finns viss evidens för en ökad förekomst av inflammatoriska substanser vid KBSS
    • Autoimmunitet kan vara en bidragande orsak till icke-bakteriell prostatit
    • Central sensitisering kan vara en förklaring till tillståndet
    • Psykologisk stress, såsom ångest och oro för allvarlig sjukdom, verkar vara vanligt bland män med dessa symtom och kan vara bidragande faktorer
    • Infektion spelar ingen säker roll vid KBSS
Annons
Annons

ICD-10

  • N41.1 Kronisk prostatit

Anamnes

  • Den kliniska presentationen av kronisk prostatit/bäckensmärta liknar den för kronisk bakteriell prostatit, men låggradig feber är typisk för bakteriell prostatit.
  • De två tillstånden är svåra att skilja men anamnesen bör fokusera på följande:
    • Smärta, urineringsproblem, sexuell dysfunktion, depressiva symtom, livskvalitet
    • Det vara svårt att skilja symtomen från dem vid godartad prostataförstoring/nedre urinvägssymtom (LUTS – förekommer i cirka 40–70 %)
  • Samsjuklighet:
    • Det är också associerat till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, depression och nedsatt livskvalitet
    • Det finns en association till andra (kroniska) smärtsyndrom såsom IBS och fibromyalgi.
  • Symtom:
    • Mest typiskt är smärtor, tryck eller obehag i perineum eller bakom symfysen. Smärtorna strålar ofta ut till eller känns i skrotum, penis (särskilt ollon), ändtarmsområdet, ljumske, rygg eller mage.
    • Vattenkastningsproblem yttrar sig genom smärtsam miktion, tömningsproblem, nokturi, trängningar och inkontinens:
    • Erektil dysfunktion, störning av ejakulationen och smärta under eller efter ejakulation (80 % av alla personer) förekommer
    • Minskad sexlust förekommer
    • Sekretion/flytning från urinröret och hematospermi förekommer

Kliniska fynd

  • Den kliniska undersökningen är oftast normal.
  • Externa genitalier, perineum och palpation per rektum:
    • Palpation av muskulaturen utifrån och vid palpation per rektum
    • Muskelömhet av bäckenbotten eller andra muskler i bäckenet
    • Funktionen av bäckenbottenmuskulaturen (knip, fullständig relaxation)
    • Öm och diffust förstorad prostatan talar mer för en bakteriell genes
  • Penis, testiklar och bitestiklar bör palperas för att bedöma risken för lokal patologi.
  • Ljumskar bör inspekteras/palperas för att bedöma risken för lokal patologi.
  • Bukstatus bör utföras för att bedöma om besvären kan härledas till patologi i buken.

Utredning av kronisk prostatit och bäckenbottensmärtsyndrom

  • Urinsticka:
    • För att bedöma leukocyturi/mikroskopisk hematuri
  • Urinodling:
    • Bakteriuri förekommer vanligen inte vid kroniskt bäckenbottensyndrom, men förekommer däremot vid bakteriell kronisk prostatit i samband med de akuta skoven
  • STI-prover vid risk för sexuellt överförda infektioner
  • PSA vid misstanke om eller förhöjd risk för prostatacancer
  • Ultraljudsundersökning ingår inte rutinmässigt i utredningen. Kan göras vid misstanke om patologi i skrotum.
  • Urodynamisk utredning kan övervägas.
  • Vid tecken på uretrit (sekretion, flytning) kan mikroskopi eller ytterligare mikrobiologi göras.

Differentialdiagnoser

  • Akut bakteriell prostatit
  • Urinvägsinfektion
  • Njursten
  • Prostatacancer
  • Benign prostatahyperplasi
  • Njursten
  • Interstitiell cystit
  • Epididymit
  • Inklämning av n. pudendus
Annons
Annons

Behandling av kronisk bakteriell prostatit och kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom 

  • Kronisk bakteriell prostatit:
    • Smärtlindring
    • Långtidsbehandling med antibiotika
  • KBSS:
    • Ofta behövs ett multimodalt behandlingssätt där läkemedel endast är en del av behandlingen
    • Symtomlindrande läkemedel
    • Icke-farmakologiska behandlingsalternativ, såsom akupunktur och stötvägsterapi

Egenbehandling

  • Lokal värme kan dämpa symtomen, till exempel ett varmt bad och vistelse i länder med ett varmt klimat.
  • Undvik faktorer (stress, inaktivitet) som utlöser eller förvärrar symtomen.

Läkemedelsbehandling

  • Kronisk bakteriell prostatit:
    • Antibiotika ges beroende på identifierad bakterie
      • Ofta används ciprofloxacin och/eller trimetoprim, vid misstanke om klamydiaprostatit kan makrolider användas
      • Duration 4(–6) veckor
    • Smärtlindring:
      • Paracetamol
      • NSAID kan prövas i 4–6 veckor
      • Alfablockerare (se nedan) kan användas vid tömningssvårigheter.
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
    • Paracetamol och NSAID kan övervägas
    • Behandling med gabapentin, pregabalin, amitryptilin och duloxetin kan övervägas, särskilt vid andra symtom/tecken på sensitisering (till exempel IBS eller fibromyalgi)
    • Alfablockerare kan prövas
    • Det saknas stöd för användning av antibiotika vid KBSS
    • Det finns evidens att behandling med antiinflammatoriska läkemedel inte har någon effekt
    • Det finns ett antal studier som har visat effekt av behandling med pollenextrakt och bioflavonoid

Annan behandling (KBSS)

  • Fysioterapi:
    • Olika metoder kan användas, bland annat generella avslappningsövningar, biofeedback, mindfullness, töjning, TENS och blåsträning
    • Konditionsträning har visat sig ha effekt vid KBSS, men fler studier behövs
    • Avslappningsövningar för bäckenbottenmuskulatur kan prövas
  • Akupunktur, elektroakunpunktur, stötvågsbehandling och transrektal termoterapi har viss evidens. 
  • Kognitiv beteendeterapi kan övervägas om psykologiska faktorer bedömas spela en roll i sjukdomsprocessen.
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Komplikationer

  • Kronisk bakteriell prostatit:
    • Allvarligare infektion
    • Utveckling av kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
    • Nedsatt livskvalitet, som kan vara påtaglig

Prognos

  • Kronisk bakteriell prostatit:
    • Med korrekt behandling läker många KBP ut
  • Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom:
    • Symtomen kommer ofta i skov
    • Tillståndet är kroniskt, kan vara i flera år, och det kan vara psykiskt belastande, även om de flesta fungerar socialt och på arbetet

Källor


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.