Skabb

Bakgrund

• Skabb är en intensivt kliande hudsjukdom som orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei.
• Tillståndet beror på en kolonisering av hudens hornlager med kvalster som gräver gångar och lägger ägg.

Epidemiologi

• Årligen drabbas cirka 100 miljoner personer av skabb.
• Skabb antas ha ökad incidens i Sverige i samband med ökad migration och trångboddhet.

Etiologi och patogenes

• Skabbangrepp hos människan orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei var. hominis.
• Hos personer med normalt immunförsvar förekommer ofta <10–12 kvalster, medan personer med nedsatt immunförsvar kan ha miljontals kvalster.
• Smittan sker vid nära kroppskontakt såsom att sova bredvid varandra med nära hud mot hud-kontakt i minst 15 minuter.
• Risken för smitta från andra objekt såsom lakan, kläder eller handdukar är liten.
• Inkubationstiden innan symtomen uppträder är 2–6(10) veckor, men kan vid förnyat angrepp vara någon dag–några dagar på grund av att antikroppar redan bildats mot kvalstren.

ICD-10

• B86 Skabb

Anamnes

• Klåda:
  • Generell klåda med samtidiga hudutslag
  • Relativt plötsligt intensiv klåda
  • Klådan är vanligen mest intensiv nattetid och kan leda till sömnbrist med associerad dagtrötthet med koncentrationssvårigheter
• Utslag:
  • Ofta uppstår erytematösa vesikler, papler och/eller noduli
  • Utslagen kan vara lokaliserade till vanliga platser (mellan fingrar, handled, armbåge, penis, bröstvårta, midja, skinkor och mellan skulderbladen) eller mer generaliserad
  • Huvud inklusive ansikte, nacke, handflator och fotsulor kan drabbas hos barn men vanligen inte hos (friska) vuxna
• Spridning:
  • Andra personer med generell klåda och/eller utslag
  • Flera familjemedlemmar med klåda under samma period förekommer, men klådan kan saknas hos andra familjemedlemmar
• Riskfaktorer:
  • Förekomst av riskfaktorer såsom trångboddhet, intim kontakt/sexuell kontakt med någon som har skabb, dålig hygien, försämrat immunförsvar, dålig näringstillförsel, hemlöshet, demens, klimat (tropiska länder), låg ålder (barn)
• Genomgången behandling:
  • Kartläggning av vilka behandlingsmetoder personen redan prövat och effekt av dessa

Kliniska fynd

• Skabbgångar/lokalisering av kvalstret:
  • Skabbgångarna är gråvita (innehåller luft) tunna, slingriga, 1–2 upp till 10 mm långa med honkvalstret som en knappt synlig mörkare punkt i änden
  • Finns främst mellan fingrar, handled, armbåge, penis, bröstvårta, midja, skinkor och mellan skulderblad
  • Hos barn kan ansikte, hårbotten, handflator och fotsulor bli utsatta för skabbangrepp
• Ofta uppstår erytematösa vesikler, papler och/eller noduli:
  • Uppstår oftast på lår, skinkor, mage, armar, händer, fötter och hand-/fotleder
• Sekundära förändringar:
  • Exkoriationer, rivmärken, kan förekomma på platser med klåda
  • Skabb kan orsaka utbrett eksem på grund av immunreaktionen
• Norsk skabb (krustös skabb):
  • Förekommer hos personer med nedsatt immunförsvar
  • Ofta uppstår tjocka plack, särskilt på hjässan, händer och fötter
  • Naglar kan påverkas

Utredning av skabb

• Med hjälp av en (sy-)nål tas skabbdjuret ur huden:
  • Med god belysning och förstoringsglas/lupp hämtas den mörka pricken som representerar ett levande skabbkvalster direkt ut från skabbgången
  • Kvalstret klamrar sig fast i spetsen, särskilt om en roterande rörelse används och nålen förs fram och tillbaka i skabbgångens riktning
• Kvalsterdjuret kan identifieras med hjälp av en mikroskop.
• Dermatoskopi kan öka chansen att hitta kvalsterdjuret:
  • Skabbkvalstret främre del syns som en liten mörk, trekantig struktur (triangel)

Differentialdiagnoser

• Atopiskt eksem
• Kontakteksem
• Vägglöss
• Lichen ruber planus
• Insektsstick
• Dermatitis herpetiformis
• Hudsvampinfektioner
• Psoriasis
• Andra utslag med generell klåda

Behandling av skabb

• Behandlingen består av kvalsterdödande läkemedel (i regel lokalbehandling, i vissa fall peroral behandling) samt åtgärder för att förebygga spridning av infektionen.
• Skabbspecifik behandling ska endast genomföras om kvalsterdjuret har påvisats.
• Behandling ska även ges till samtliga andra personer i hushållet och personer som patienten haft nära kontakt med (till exempel sexuella partners).

Egenbehandling

• Sängkläder, handdukar och kläder som varit i kontakt med huden under de senaste 3 dagarna innan behandlingen avslutades ska tvättas i 50–60 grader:
  
  • Kläder/textilier som inte tål detta kan läggas i en stängd plastpåse i minst 3 dygn–1 vecka eller läggas i frysbox över natten

Läkemedelsbehandling

• I Sverige används bensylbensoat-disulfiram vanligen som förstahandsval:
  • Kan även användas av gravida, ammande och spädbarn
  • Preparatet tolereras väl och har låg toxicitet men sveda, stickningar och klåda kan förekomma
• Instruktioner:
  • Kroppen tvättas
  • Krämen appliceras från käklinjen och neråt över hela kroppen, inklusive underlivet:
  • Hos barn <1 år appliceras krämen även på huvudet
  • Krämen ska sitta kvar på huden i 24 timmar och områden där krämen tvättas bort bör smörjas in igen
  • Efter 24 timmar kan krämen tvättas bort
• Andra alternativ är permetrin och ivermektin (licenspreparat), som används om bensylbensoat-disulfiram inte kan användas och/eller vid krustös skabb.

Annan behandling

• Klåda och kvarstående utslag behandlas med en grupp 3 glukokortikoidkräm/-salva:
  • Till exempel mometasonfuroat

Komplikationer

• Sekundärinfektion, särskilt med S. pyogenes och/eller S. aureus.
• Sömnstörning.
• Nedsatt arbetsförmåga.

Prognos

• Med rätt behandling är prognosen god. Behandlingen kan ibland svikta, dels till följd av otillräcklig behandling och dels på grund av ny smitta.
• Klådan kan kvarstå i upp till sex veckor efter lyckad behandling, men brukar avta efter några veckor.

Källor

• Gunning K, Kiraly B, Pippitt K. Lice and Scabies: Treatment Update. Am Fam Physician. 2019;99(10):635–642.
• Chandler DJ, Fuller LC. A Review of Scabies: An Infestation More than Skin Deep. Dermatology. 2019;235(2):79–90. 
• Jonsson P, Lindelöf B, Nordlind K, et al. Vid klåda, tänk alltid på skabb! Läkartidningen. 2017;114:ERRI.