Epididymit

Bakgrund

• Inflammation eller infektion i bitestikel.
• Akut epididymit: varaktighet <6 veckor.
• Kronisk epididymit: varaktighet >12 veckor

Epidemiologi

• Ovanligt tillstånd, men det saknas tillförlitliga epidemiologiska siffror:
  • Tillståndet kan också förekomma hos barn, ofta runt puberteten
  • 40 % av fallen uppträder i åldergruppen 20–30 år

Etiologi och patogenes

• Barn:
  • Mestadels okänd genes
  • Postinfektiöst syndrom
  • Reflux av urin i sädesledaren
  • I samband med Henoch-Schönleins purpura (vaskulit)
• Sexuellt aktiva män:
  • Män under 35 år:
    • Sexuellt överförd infektion vanligast
    • Chlamydia trachomatis och Neisseria gonorrhoeae är vanliga patogener
    • M. genitalium är ovanligare 
  • Män över 35 år:
    • Vanliga patogener är E. coli och Proteus
    • Antas bero på benign prostatahyperplasi, systemsjukdom, immunosuppresion och ingrepp på urinvägar
  • Analt samlag (penetrerande roll):
    • Ökar risken för infektion med E. coli och Proteus
• Trauma:
  • En icke-infektiös variant kan uppträda efter trauma, särskilt repetitiv irritation 
• Andra orsaker:
  • Parotitvirusinfektion
  • Läkemedel (till exempel amiodaron)

ICD-10

• N45.9 Orkit, epididymit och epididymo-orkit utan abscess

Anamnes

• Långsamt insättande tyngdkänsla och ensidiga smärtor i skrotum, ofta strålande upp i buken och/eller flanksmärta.
• Symtom uppstår ofta i loppet av 1–2 dagar, till skillnad från testistorsion (akut).
• Feber med frossa och temperaturökning till 39–40 °C förekommer.
• Samtidig sveda, trängningar, frekvent blåstömning och urininkontinens förekommer.
• Flytning från uretra förekommer.

Kliniska fynd

• Svullnad, rodnad och lokal värmeökning motsvarande epididymis, i regel ensidig. Vid infektion med klamydia kan fynden vara beskedliga med endast lätt svullnad och eventuellt flytningar.
• Palpation av epididymis, dorsalt och kranialt om testikeln och funikeln, gör mycket ont.
• Hydrocele förekommer.
• Cremasterreflex:
  • Vid beröring av insidan av lårbenet dras testikeln upp på samma sida
  • Reflexen är oftare intakt vid epididymit än vid funikeltorsion

Utredning av epididymit

• Epididymit är en klinisk diagnos.
• Mikrobiologi:
  • Personer med risk för STI/sexualla aktiva män:
    • Prover från urin/uretra för klamydia och gonorré, eventuellt M. genitalium
    • Studier har visat att provtagning även kan löna sig hos män som inte anser att de har risk för STI
  • Överväg även provtagning för syfilis och HIV
• Urinodling (mittstråleurin):
  • • Särskilt hos barn, men rekommenderas hos alla, även om de hos äldre barn och vuxna brukar finnas urinvägsbesvär
    • Fynd av leukocyter i urinen och/eller nitrit kan tala för samtidig urinvägsinfektion
• Provtagning (CRP, SR, leukocyter) har begränsat värde.
• Ultraljud kan visa på förändringar som talar för epididymit, men ska inte fördröja kirurgisk exploration vid misstanke om funikeltorsion.

Differentialdiagnoser

• Funikeltorsion
• Testikeltumör
• Orkit
• Varicocele
• Trauma, slag mot yttre genitalia
• Somatoforma bsvär

Behandling av epididymit

• Antibiotika och vila.

Egenbehandling

• Sängvila och kalla omslag lindrar de första dagarna.
• Eventuellt kan en suspensoar stabilisera (bi-)testiklarna.

Läkemedelsbehandling

• Antibiotika är sällan indicerade hos barn, om inte provtagning talar för bakteriell genes.
• Sexuellt aktiva/vuxna:
  • Ciprofloxacin 500 mg 1 x 2 i 2–4 veckor eller
  • Sulfametoxazol 800 mg + trimetoprim 160 mg x 2
  • Hos yngre (<30 år) kan doxycyklin 200 mg x 1 (första dagen), därefter 100 mg x 1, ges
  • Duration 2–4 veckor 
  • Vid klamydiaepididymit ges doxycyklin 100 mg × 2 peroralt i 10 dagar

Annan behandling

• Smärtbehandling:
  • Till exempel naproxen 500 mg 1x2

Komplikationer

• Abscesser
• Ischemi
• Cystbildning i epididymis
• Sterilitet
• Kroniska smärtor

Prognos

• Smärtor kan kvarstå under flera veckor, trots framgångsrik behandling.
• Risken för nedsatt fertilitet är liten.
• Recidiv förekommer, särskilt hos barn.

Uppföljning

• Patienten bör komma på kontroll efter två veckor–månad:
  • Vid icke sexuellt överförd sjukdom och bristande svar på behandlingen är det aktuellt med en urologisk utredning
  • Om palpationsfyndet inte är helt normalt bör ultraljudsundersökning av skrotum/testiklar beställas

Källor

• Louette A, Krahn J, Caine V, et al. Treatment of Acute Epididymitis: A Systematic Review and Discussion of the Implications for Treatment Based on Etiology. Sex Trans Dis 2018; 458129: e104-8.
• Street EJ, Justice ED, Kopa Z, et al. The 2016 European guideline on the management of epididymo-orchitis. Int J STD AIDS 2017; 28(8): 744-749.
• McConaghy JR, Panchal B. Epididymitis: an overview. Am Fam Physician 2016; Nov 1;94(9): 723-726.
• Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Strama (2019)