Flera genombrott inom urologisk cancer
Revolutionerande studie om behandling mot prostatacancer, långtidsuppföljning av testikelcancer och utmaningarna med höga läkemedelskostnader. Det är några av punkterna som Jan-Erik Damber, professor i urologi, lyfter fram när vi ringer upp honom efter besöket på onkologikongressen American Society of Clinical Oncology.
I år lockade American Society of Clinical Oncology, ASCO, till sig över 30 000 läkare från jordens alla hörn. De samlades för att diskutera moderna behandlingsmetoder, nya terapier och pågående kontroverser inom området. Ny teknik som ger längre liv vid svår cancer, terapi som minskar depression vid obotlig cancer, lovande resultat vid hjärnmetastaser och skonsammare behandling vid tjocktarmscancer – för att bara nämna några av alla programpunkter.
En av dem som besökte kongressen var NetdoktorPros expert Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Göteborgs universitet. Han berättar om höjdpunkterna inom urologisk cancer.
Är det en prioriterad kongress för dig som läkare?
– Ja det är ju den största cancerkongressen i världen så den vill jag inte missa. I år var det dessutom flera seminarier som berör mitt arbete som urolog.
Vilka seminarier var du på? Något annat som stack ut?
– Jag hann med en hel del men några seminarier stack ut. Främst det om prostatacancerläkemedlet Zytiga som har testats i ett tidigt skede vid spridd sjukdom. Det var en av de stora nyheterna i år som överraskade många.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Vad visade resultatet och vad innebär det för sjukvården?
– Idag är Zytiga godkänt för behandling vid framskriden prostatacancer där tumören inte längre svarar på den konventionella hormonbehandlingen. Men de nya studierna visar att läkemedlet även gör nytta i ett tidigare skede, tillsammans med konventionell hormonbehandling. Det här innebär ett genombrott för sjukvården som på sikt kommer ändra klinisk praxis.
Finns det några hinder här?
– En tidigarelagd behandling som ska kunna etableras kliniskt innebär förstås höga kostnader och fler resurser när patienterna väntas leva längre.
Under ASCO presenterades resultaten från en studie som visade att låga testosteronnivåer är vanligt efter testikelcancer. Kan du kommentera det?
– Det oroväckande är att låga testosteronnivåer innebär ett för tidigt åldrande som till exempel kan leda till metabolt syndrom och ny malignitet. En studie som presenterades visade att patienterna hade en 50 procent ökad risk att dö från andra orsaker än testikelcancer inom en 20-årsperiod. Det signalerar om att vården måste bli bättre på att följa upp de här patienterna.
