Plantarfasciit, hälsporre
Bakgrund
- Smärttillstånd med kronisk irritation vid fästet till fascia plantaris på tuber calcanei.
- Det har funnits olika åsikter om huruvida tillståndet beror på inflammation (plantar fasciit) eller degenerativa förändringar (plantar fascios), nuvarande kunskap är till förmån för fascios.
- Tillståndet kallas också plantarfasciopati.
Epidemiologi
- Livstidsprevalens är cirka 10 %.
- Högst prevalens i åldersgruppen 45–64 år.
- Vanligt bland idrottare (löpare) och militärer.
Etiologi och patogenes
- De flesta fall orsakas av överbelastning av plantarfascians fäste på mediala tuberositas på calcaneus.
- Kronisk sammandragning leder till mikrorupturer av senvävnaden och degenerativa förändringar.
- Belastningsskador kan orsakas av övervikt, långvarigt stående, gående eller löpning på hårt underlag hos otränade och med dåliga skor.
- Fotfelställning ökar belastningen på plantarfascian.
ICD-10
- M72.2 Plantar fasciit
Anamnes
- Gradvis tilltagande smärta under hälen, särskilt på medialsidan, och typiskt cirka 5 cm från hälens bakre del.
- Smärtan är inledningsvis endast närvarande vid belastning, men kan så småningom också finnas i vila.
- Smärtan är ofta värst på morgonen, för att successivt avta under dagen:
- De första stegen ur sängen är de värsta
- Om smärtan finns i vila är den ofta mest intensiv på kvällen
- Smärtan kan hos vissa lindras när de går på tårna.
- Många patienter kan berätta om utlösande förhållanden, till exempel ökad träningsintensitet, skobyte eller träning på annat underlag.
Fortbildning för läkare
Till fortbildningen »
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Kliniska fynd
- Palpationsömhet i främre kanten av calcaneus, mest uttalat på hälens mediala sida vid början av plantarfascian.
- Dorsalflexion av tårna kan förvärra smärtan vid palpation.
Utredning av plantarfasciit
- Bilddiagnostisk undersökning är i de flesta fall inte nödvändig, men kan vara aktuellt för att utesluta differentialdiagnoser vid oklar diagnos eller utebliven förbättring av konservativ behandling efter 3 månader.
- Belastad skelettröntgen:
- Kan utesluta till exempel stressfraktur, artros och deformiteter
- Ultraljud:
- Kan skilja mellan normal plantarfascia och plantarfasciit
Differentialdiagnoser
- Stressfraktur i calcaneus.
- Hälkuddestörning.
- Calcaneal apofysit, Severs sjukdom.
- Plantar fibromatos, Ledderhose sjukdom.
- Akillestendinopati (lokaliserad på baksidan, ovanför hälen)
- Tryck på grenar av nervus tibialis posterior.
- Neurom.
- Tarsaltunnelsyndrom.
- Fotvårtor.
- Charcotfot, akut osteoartropati.
Behandling av plantarfasciit
- Konservativ behandling med avlastande skor, eventuellt tejpning, sträckning av vadmuskulatur och plantarfascian samt undvikande av träning som förvärrar tillståndet.
- Viktnedgång vid övervikt.
- Eventuellt extrakorporeal stötvågsbehandling och/eller kortisoninjektion.
Enkät om biosimilarer
Till enkäten »
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Egenbehandling
- Stötdämpande skor med inlägg som avlastar plantarfascians fäste och korrigerar höga eller låga fotvalv.
- Patienter bör undvika långvarig jogging eller gång på hårt underlag. Simning och cykling är bra alternativ träning
Läkemedelsbehandling
- Paracetamol eller NSAID som smärtstillande vid behov.
- Lokal injektion av steroider:
- Kan prövas först efter otillräcklig effekt av konservativ behandling
- En Cochranerapport konkluderar att det finns evidens av låg kvalitet för effekt i upp till en månad
- Bör inte upprepas vid utebliven effekt av den första injektionen
Annan behandling
- Tejpning för att minska pronation och avlasta mediala delen av calcaneus belastningsyta är ett alternativ till skoinlägg.
- Myofascial triggerpunktsbehandling och träningsprogram för att stärka och/eller stretcha vadmuskulatur och plantarfascia.
- Extrakorporeal stötvågsbehandling (ESWT):
- Det finns visst stöd för en positiv behandlingseffekt, men kunskapsläget är osäkert på grund av att det saknas välgjorda studier
- Tycks ha effekt över längre tid
- I enstaka behandlingsresistenta fall kan kirurgi bli aktuellt.
Komplikationer
- Viktuppgång på grund av immobilisering.
- Ruptur av plantarfascian efter kortisoninjektion.
Prognos
- Plantarfasciit går ofta över av sig själv inom ett år.
Källor
- Trojian T, Tucker AK. Plantar Fasciitis. Am Fam Physician. 2019 Jun 15;99(12):744-750. PMID: 31194492
- Latt LD, Jaffe DE, Tang Y, Taljanovic MS. Evaluation and Treatment of Chronic Plantar Fasciitis. Foot Ankle Orthop. 2020 Feb 13;5(1):2473011419896763. doi: 10.1177/2473011419896763. PMID: 35097359
- Kjellson N, Horvath A, Samuelsson K, Karlsson J ABC om Vanliga sjukdomstillstånd i fot och fotled, del 2. Lakartidningen.se 2020-11-09