Olekranonbursit
Bakgrund
- Olekranonbursit är en inflammation och svullnad av bursan över olekranon.
Epidemiologi
- Den aseptiska formen är förhållandevis vanlig.
- Män drabbas oftare än kvinnor.
- Manuellt arbete som bilmekaniker, mattläggare eller rörmokare som arbetar stödd på armbågarna drabbas i högre grad.
Etiologi och patogenes
- Bursan över olekranon kan svullna upp på grund av trauma eller vid kronisk irritation som när man ständigt stödjer sig på armbågen under arbetet (mattläggare) eller vid läsning ("studentarmbåge").
- Bakteriell bursit förekommer också, och kommer oftast efter infektion i skrubbsår eller eksem/psoriasis i armbåge/underarm eller efter punktion. Även vissa yrken som rörmokare har större risk för bakteriell olekranonbursit.
ICD-10
- M70 Sjukdomar i mjukvävnader som har samband med användning, överansträngning och tryck
- M70.2 Olekranonbursit
- M70.3 Annan bursit i armbågen
Anamnes
- Svullnad uppkommer ofta akut eller subakut, ger tryck och värk som förvärras vid flexion i armbågen.
- Det kan finnas uppgifter om trauma, repetitiva yrkesmässiga rörelser, autoimmun sjukdom eller komplikationer till gikt.
- Smärta är oftast inget dominerande fynd i anamnesen vid aseptisk variant, utan oftare är detta vid traumatisk eller septisk bursit.
Fortbildning för läkare
Till fortbildningen »
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Kliniska fynd
- Diagnosen brukar vara tydlig med en synlig svullnad och rodnad över olekranon.
- Bursan kan vara distinkt trycköm över själva olekranon.
- Vid bakteriell infektion finns mer uttalad rodnad, smärtor, eventuell spridning av inflammationen utanför bursan, eventuell allmänsymtom som feber.
Utredning av olekranonbursit
- Klinisk undersökning brukar räcka såvida det inte finns en bakomliggande misstanke om annan eventuell orsak.
- Aspiration för att undersöka innehållet kan vara aktuellt vid misstanke om bakteriell genes eller gikt.
- Blodprover krävs vanligen inte.
Differentialdiagnoser
- Atrit
Behandling av olekranonbursit
- Vanligtvis ett självbegränsande tillstånd, men aspiration kan lätta på symtomen vid behov.
- Vid lättare fall med lite obehag kan det räcka med endast information om att det är ett ofarligt och självbegränsande tillstånd.
- I tillämpbara fall kan aktiviteter modifieras för att begränsa den mekaniska upprepningen mot den inflammerade bursan.
- Vid bakteriell infektion:
- Kirurgisk incision och dränage
- Antibiotika om det finns tecken på spridning
Enkät om biosimilarer
Till enkäten »
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Egenbehandling
- Rekommendera patienten att undvika tryck och irritation, byta arbetsställning eller använda armbågskuddar.
- Nedkylning med is i en tunn handske kan användas intermittent, 10 minuter om gången, de första 24 timmar för att begränsa svullnaden. Kompression och vila rekommenderas som akutbehandling.
- Vid infektion bör patienten hålla armen i stillhet och vid behov ta analgetika, utöver annan behandling.
Läkemedelsbehandling
- COX-hämmare (NSAID) kan ges mot inflammation.
- Vid bakteriell bursit ska antibiotikabehandling inledas:
- Staphylococcus aureus är vanligaste agens och därför bör ett antibiotikum verksamt mot detta väljas
Förslag är flukloxacillin 1g x 3 i 10–14 dagar (det finns ingen konsensus kring optimalt val, dosering och längd
- Staphylococcus aureus är vanligaste agens och därför bör ett antibiotikum verksamt mot detta väljas
- I sällsynta fall kan man prova med steroidinjektion som kan minska produktionen av vätska i bursan, men recidiv är väldigt vanligt:
- Risk för injektion, smärta och utveckling av hålrum finns
- Kortisoninjektion har inte visat sig vara bättre än konservativ behandling vad det gäller långtidsprognosen
Annan behandling
- Tappning av bursan:
- Aseptisk teknik, 0,7–1 mm nål och 10 mL spruta.
- Stick in med så kallad sick-sack-teknik för att inte skapa en rak stickkanal.
- Om det inte går att aspirera vätska, kan nålspetsen ligga i en ficka. Flytta spetsen systematiskt inne i bursan under aspireringen. Komprimera så att tömningen blir fullständig.
- Ofta får man ut 10–20 mL gulbrun vätska, vid trauma är den blodtillblandad och vid bakteriell bursit purulent.
- Bursan kan tappas upprepade gånger, då minskar ofta vätskemängden successivt och tillståndet går över.
- Stramt stödförband läggs på några dagar för att minska recidivfrekvensen som är mycket hög.
Komplikationer
- Vid bakteriell bursit kan det i undantagsfall uppstå sepsis och/eller artrit.
Prognos
- Prognosen är god med utläkning inom 2–3 veckor.