Adhesiv kapsulit, frusen skuldra

Definition

• Adhesiv kapsulit kallas också för frusen skuldra.
• Det är ett smärtsamt tillstånd i axeln som karakteriseras av en progredierande aktiv och passiv rörelseinskränkning till följd av inflammation och fibrotisering av ledkapseln.

Bakgrund och epidemiologi

• Livstidsprevalensen av adhesiv kapsulit är 2–5 %.
• Vanligast förekommande hos kvinnor mellan 40–60 år. Ovanligt hos personer <40 år.
• Patienter med diabetes och hypotyreos har en ökad risk. 

Orsak och sjukdomsmekanism 

• Primär kapsulit:
  • Okänd orsak, men troligen bidrar immunologiska faktorer
• Sekundär kapsulit:
  • Immobilisering, till exempel vid fraktur, annan axelskada eller apoplexi 
  • Trauma, till exempel vid fall med slag mot skuldran 
  • Kirurgi
• Sjukdomsmekanismen är ännu inte helt säkerställd men man har sett att inflammation åtföljs av sammanväxningar och fibrotisering av den glenohumorala ledkapseln.

ICD-10

• M75.0 Adhesiv kapsulit i skulderled

Anamnes och kliniska fynd

• I det kliniska förloppet ingår smärta och stelhet som förändras under tre olika faser: smärtfasen, stelhetsfasen och återhämtningsfasen.
• Smärta uppstår gradvis och kan finnas i både vila och rörelse. Är oftast uttalad nattetid och framför allt då patienten ligger på den påverkade sidan.  
• Stelhet kommer vanligen efter smärtan och ökar snabbt. Kan leda till betydande funktionsnedsättning.
• I status ses så kallat kapsulärt mönster där utåtrotationen är mest påverkad, därefter abduktionen. Inåtrotationen påverkas minst. 
• Både aktiv och passiv rörlighet är påverkade. 
• Graden av nedsatt rörlighet beror på i vilken fas sjukdomen är, den kan vara lätt till uttalad, där patienten nästan inte kan använda armen alls.

Utredning av adhesiv kapsulit

• Diagnosen baseras vanligen på anamnes och kliniska fynd.
• Blodprover kan övervägas för att bedöma differentialdiagnoser (till exempel SR vid misstanke om polymyalgia rheumatica) eller riskfaktorer (diabetes, hypotyreos).
• Röntgen/MRT är inte rutinmässigt indicerade.

Differentialdiagnoser

• Axeltendinopatier
• Rotatorkuffskada
• Cervikalt diskbråck
• Artros
• Artrit
• Polymyalgia reumatica (dubbelsidiga besvär)
• Angina pectoris
• Cancersjukdomar (till exempel tumör i lunga)

Behandling av adhesiv kapsulit

• I vanliga fall rekommenderas icke-kirurgisk behandling, vilket ofta innebär en kombination av:
  
  • Fysioterapi
  • Glukokortikoider intraartikulärt
  • NSAID
• Kirurgi:
  
  • Behövs vanligen inte
  • Kan innebära mobilisering (under narkos) eller artroskopisk kapsellösning

Läkemedelsbehandling

• Behandling med NSAID kan provas i smärtstillande syfte, men har inte påvisats ha någon signifikant effekt på sjukdomsförloppet. Kan underlätta fysioterapi. 
• Kortisoninjektion kan provas i tidigt skede då det kan minska smärtorna under en period, man har dock inte kunnat visa att sjukdomsförloppet på sikt påverkas, men effekten är inte fullständigt utvärderad.
• Den generella rekommendationen är att kortison injiceras intraartikulärt, men studier har inte kunnat påvisa någon avgörande skillnad i effekt från subakromiell injektion. 

Annan behandling

• Fysioterapi:
  • Rekommenderas för att upprätthålla rörlighet och minska risken för muskelatrofi
  • Har framför allt evidens i stelhet- och läkningsfasen
• Kirurgi:
  
  • Kirurgi rekommenderas endast i undantagsfall
  • Svåra smärtor, väsentligt försämrad livskvalitet och utebliven effekt av annan behandling är exempel på kliniska förhållanden där kirurgi kan övervägas

Förlopp

• I ett typiskt sjukdomsförlopp ses en tilltagande smärta som gradvis övergår i en uttalad stelhet som därefter avklingar och rörelseförmågan återkommer successivt.
• Förloppet är ofta utdraget över 1-2 år. 

Prognos

• Prognosen är god med spontan läkning oftast inom 12–24 månader.
• Hos en liten andel finns kvarstående smärtor efter ett flertal år som leder till funktionsnedsättning. 

Komplikationer

• Utveckling av kroniska smärtor eller kvarstående funktionsnedsättning förekommer.

Källor

• Ramirez J. Adhesive Capsulitis: Diagnosis and Management. Am Fam Physician. 2019;99(5):297–300.
• Redler LH, Dennis ER. Treatment of Adhesive Capsulitis of the Shoulder. J Am Acad Orthop Surg. 2019;27(12):e544–e554.
• Page MJ, Green S et al. Manual therapy and exercise for adhesive capsulitis (frozen shoulder). Cochrane Database Syst Rev. 2014 Aug 26;8:CD011275.