Läkare: Alla över 50 år bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar Lars Lindquist, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.
Bältros (herpes zoster) orsakas av varicella zostervirus, vars primärinfektion är vattkoppor. När man får vattkoppor sprids viruset i kroppen och stannar kvar i latent form i dorsalrots- och kranialnervsganglier. Vid bältros reaktiveras virus i ganglierna och transporteras ut till huden längs de drabbade sensoriska nerverna varvid blåsor uppstår i motsvarande nervs dermatom. Eftersom nästan alla vuxna har haft vattkoppor som barn löper de allra flesta en risk att få herpes zoster senare i livet.
Bältros är en långdragen och svårbehandlad sjukdom som kan leda till en rad olika komplikationer. Därför är det viktigt att professionen bidrar till att öka allmänhetens kunskap och att förebygga sjukdomen. I synnerlighet då fallen kommer att öka framöver i takt med att den svenska befolkningen blir äldre. Idag finns det två vaccin mot bältros, ett levande och ett avdödat vaccin, varav det avdödade vaccinet blev tillgängligt hösten 2020.
Sjukdomen lever upp till att den av många kallas för helveteseld
Efter primärstadiet med klåda, smärta och blåsor får patienten allmänpåverkan och ibland feber. Blåsorna läker och krustor bildas oftast inom sju till tio dagar, vilka kan ge upphov till ärrbildning. Trots att den akuta smärtan klingar av inom två till fyra veckor finns risk för kvarvarande smärta. Tio till tjugo procent av bältrospatienterna drabbas av postherpetisk neuralgi vilket de beskriver som brännande eller molande smärta med kraftigare huggsmärtor. Därav namnet helveteseld.
– Postherpetisk neuralgi är ett svårbehandlat smärttillstånd som kan vara från månader upp till flera år och ibland ännu längre. Individer över 50 år löper en högre risk för att drabbas, säger Lars Lindquist, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Huddinge.
Då viruset transporteras via nervsystemet kan det således påverka hela kroppen. Det svåraste tillståndet är om det sätter sig i ögat, så kallt zoster oftalmicus.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
– Bältros i ansiktet är relativt vanligt och ett stort problem, speciellt när ögat drabbas. Uppstår ärrbildning där kan det påverka synen. Dessutom ökar risken för att drabbas av stroke med 400 procent hos dessa patienter, säger Lars Lindquist.
Effektiv behandling saknas
Personer över 50 år som drabbas av bältros rekommenderas behandling med virushämmande läkemedel (valaciclovir, aciclovir eller famciklovir). Behandlingen bör påbörjas så fort som möjligt men alltid inom 72 timmar från första blåsan.
Lars Lindquist
Lars Lindquist nämner ytterligare några patienter i olika riskgrupper som ska erbjudas behandling. Samtidigt gäller det att komma ihåg att behandlingen endast lindrar sjukdomen.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
– Alla patienter med ögonengagemang ska oavsett tid sedan insjuknandet behandlas med virushämmande läkemedel vilket också gäller andra komplikationer av bältros, till exempel de som får komplikationer såsom stroke. Det har dock inte säkert gått att visa att behandling med virushämmande läkemedel har en effekt mot post-herpetisk neuralgi. Då är det värkmedicin som hjälper, dock brukar patienter tyvärr ofta inte svara så bra på sådan smärtlindrande behandling, säger han.
Vaccin ger ett gott skydd mot bältros
Vaccin mot bältros
Det finns idag två vacciner mot bältros. Sedan 2013 finns ett vaccin som innehåller levande försvagat varicella zoster-virus (Zostavax). Detta bältrosvaccin innehåller samma virusstam som vattkoppsvaccinet, men i betydligt större mängd. Vaccinet ges med en enkeldos och injiceras subkutant.
Sedan våren 2020 finns även ett nytt, icke levande, bältrosvaccin (Shingrix) som förutom antigenet innehåller adjuvans. Vaccinet ges i två doser med två månaders (som längst 6 månaders) mellanrum och ska injiceras intramuskulärt. Det har dock varit en bristande tillgång på Shingrix som därför endast kunnat erbjudas i en mer begränsad omfattning.
Skyddseffekt
Studier har visat att vaccination med det levande vaccinet minskade incidensen av bältros med 50 procent och post-herpetisk smärta med 67 procent. Skyddseffekten var bättre hos de mellan 60 och 69 år än för dem över 70 år vid vaccinationen. Långtidsuppföljning har visat att skyddseffekten är begränsad åtta år efter vaccination.
Studier har visat att det adjuvanterade vaccinet minskade incidensen av bältros med över 90 procent i alla åldersgrupper. Skyddets varaktighet är inte säkert fastställt, men uppföljningsstudier tyder på ett mer långvarigt immunologiskt svar än för det levande vaccinet. Man alltid komplettera en tidigare Zostavax-vaccination med Shingrix men det ska det dock ha gått minst två månader sedan vaccinationen.
Läs mer om vaccination i vår medicinska översikt om bältros här >>
Vaccin mot bältros minskar risken för sjukdomen och hos de som insjuknar risken för komplikationer. Ändå är det få läkare som informerar sina patienter om vaccination enligt svaren från NetdoktorPro:s fortbildning om bältros.
Få patienter ber om att få vaccin och de som gör det är ofta för att en vän har haft bältros och berättat hur besvärlig sjukdomen varit. Skulle folk känna till sjukdomsbördan skulle nog flertalet över 50 år vilja vaccinera sig, säger Lars Lindquist.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccin till alla över 50 år. Idag finns det två vaccin mot bältros i Sverige – Zostavax som funnits tillgängligt sedan 2013 och Shingrix som inregistrerades våren 2020.
– Shingrix kan också efter individuell bedömning rekommenderats till personer med särskilda riskfaktorer i åldern 18 till 49 år, säger Lars Lindquist.
Vad är det mer som skiljer de två vaccinen åt?
– Zostavax har en skyddseffekt mot bältros på cirka 50 procent under de första fyra åren medan det nya vaccinet Shingrix visat en drygt 90-procentig skyddseffekt mot bältros. I och med att Shingrix är ett avdödat vaccin kan man även ge vaccinet till de med nedsatt immunförsvar, vilket är viktigt då detta är en grupp som har en ökad risk för att få bältros. Dessa får ett inte sällan förhållandevis bra skydd, trots att de med nedsatt immunförsvar i allmänhet svarar sämre på alla vacciner, så som exempelvis ett skydd på 68 procent hos en grupp vuxna stamcellstransplanterade.
Lars Lindquist lyfter ytterligare en fördel med att vaccinera sig.
Bältrosvaccin kan till viss del även förebygga post-herpetisk neuralgi hos de som får sjukdomen trots att de är vaccinerade, då de som då insjuknar kan få en lindrigare sjukdom, säger han.
På det hela taget är bältros är en underskattad sjukdom och Lars Lindqvist uppmanar därför läkarkåren att inte glömma att upplysa och föreslå äldre personer och riskgrupper att vaccinera sig.
