”Utmaningen för vården är att tidigt hitta patienterna med inflammatoriska ryggsjukdomar”

– Generellt sett finns det fortfarande stora brister när det gäller att omhändetta och behandla ryggsmärtor i primärvården, säger Lennart Jacobsson, överläkare i reumatologi.

Syftet är tidig upptäckt   

Idag tar det mellan 5-10 år innan patienter med inflammatorisk ryggsjukdom får diagnos fasställd efter att de första symtomen debuterat.

– Det beror på vad vi kallar för tre olika delays: patient’s delay – det tar för lång tid för patienten att uppsöka vård. Remittent’s delay – primärvården vet inte när det ska remittera till reumatolog och sedan radiologist’s delay – bristen på MR och CT i landet. Men förhoppningen med nya riktlinjer och att vi som exempelvis idag på Medicinska Riksstämman, kan sprida vår kunskap och information till kollegor och allmänheten på olika sätt. Allt detta ska bidra till att vi tidigare hittar och diagnostiseras patienter med inflammatorisk ryggsjukdom, för det finns effektiv behandling, säger Lennart Jacobsson.

– I detta hav av smärtor ska man försöka hitta de med inflammatoriska ryggsmärta tidigt. Diagnosen inflammatorisk ryggsjukdom är ofta svår att ställa kliniskt och vanliga inflammationsmarkörer som CRP och sänkningsreaktion är vanliga hos 80 procent av patienterna. 

För att tidigt lyckas identifiera patienter med inflammatorisk ryggsjukdom kan vårdpersonal tänka på följande kriterier: debut tidigare än 40 år, smygande debut, nattlig smärta, förbättring vid fysisk aktivitet, avsaknad av förbättring vid vila.

Är detta inte tillräckligt kan man också titta efter:

• Irit
• HLA-B27
• Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
• AS, IBD, psoriasis eller irit hos förstagradssläktingar
• Daktylit, entesit, perifer artrit
• Klinisk förbättring på NSAID
• Förekomst av stegrat CRP eller SR

Förekomsten av en av ovanstående hos patienten mångdubblar sannolikheten av inflammatorisk ryggsjukdom och två av dessa i kombination med HLA-B27 positiv kan öka sannolikheten till närmare 90 procent.  

Medicinska riktlinjer och remiteringsrutiner

Ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen. Smärta i ländrygg är vanligare än smärta i bröstrygg och nacke. Några exakta uppgifter om förekomsten av inflammatorisk ryggsjukdom bland befolkningen finns inte men baserat på svenska diagnosregister har ungefär 0,25-0,50 procent av Sveriges befolkning inflammatorisk ryggsjukdom.

Enligt aktuella data har ungefär hälften av dessa en AS-diagnos medan de övriga har andra former av SpA-sjukdom utan AS-typiska radiologiska förändringar alternativt till exempel psoriasisartrit.

– För primärvården är det därför viktigt att göra en noggrann genomgång av anamens och fysikalisk undersökning. Om gamla röntgenbilder finns kan det vara bra att titta granska dem igen. Hittar man då fynd som talar för inflammatorisk ryggsjukdom bör blodprov för bestämning av HLA-B27 tas. Viktigt att komma ihåg är dock att förekomsten av HLA-B27 finns hos cirka 10 procent av befolkningen. HLA-B27 kan ge stöd för diagnos men som ett enskilt värde har det lågt prediktivt värde. Därefter kan behandling med NSAID och sjukgymnastik initieras.

– Det är först när man har en stark misstanke om inflammatorisk ryggsjukdom och när behandling inte gett effekt som primärvårdsläkare ska remittera till reumatolog.
Bilddiagnostik säkrare metod

Bilddiagnostik ger bättre hjälp och är den säkraste metoden för att bedöma aktiv inflammation och fettinfiltration är med hjälp av MR. CT är den säkraste metoden för att bedöma usurer och skleros i sacroiliacalederna.

– Ju mer stöd man har av sjukdomshistoria och bilddiagnostiskt stöd man har desto säkrare kan man vara på att diagnosen är korrekt fasställd. Inflammatorisk ryggsjukdom ökar vid samtidig förekomst av olika fynd som tillägg till ryggsmärtan.

I maj förra året publicerades Socialstyrelsens riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. De nya riktlinjerna ställer höga krav på stora förändringar i vård och behandling. Tidig diagnostik och behandling har fått hög prioritet.