Vårdpersonal dömande vid självskadebeteende

I en färsk rapport skriver myndigheten SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, att många vuxna med självskadebeteende upplever att vårdpersonal är dömande, inte lyssnar och saknar tillräcklig kunskap i såväl psykiatri som självskadebeteende. De känner inte heller att de får vara delaktiga i planeringen av vården. Samtidigt anser många drabbade att behandlingsplanerna brister och att vården mer blir en form av förvaring.

Men nu ska vården bli bättre. Kunskap om självskadebeteende ska föras ut till vården – landsting, BUP, elevhälsan och högspecialiserade mottagningar, rapporterar TT.

– Det handlar mycket om attitydfrågor, att få i gång en diskussion och en dialog om hur ett bra och personcentrerat bemötande ska se ut, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på SBU, till nyhetsbyrån.

SBU har också granskat metoder för att förebygga destruktivt beteende och hittat två effektiva program för ungdomar. Det första programmet, Good Behavior Game, ges på lågstadiet och syftar främst till att förstärka positiva beteenden och attityder mellan skolelever och lärare. Det andra programmet, Youth Aware of Mental Health, riktar sig till högstadieelever och består av interaktiva övningar, specifikt utvecklade för att förebygga självmord.

Självskadebeteenden debuterar vanligen vid 12-14 års ålder och är vanligare bland flickor än bland pojkar. En studie från år 2011 visade att upp till var femte svensk ungdom har skadat sig själva vid upprepade tillfällen. SBU tror dock att det kan finnas ett mörkertal eftersom alla unga inte söker hjälp för sina problem.