Olika typer av schizofreni identifieras
Symptomen för schizofreni skiftar mellan olika personer. Likaså effekten av medicinen. Nu visar hjärnscanning att det kan finnas åtminstone två typer av schizofreni, vilket kan leda till en mer specialiserad behandling. Det rapporterar Svt.
Schizofreni kan ge symptom som hallucinationer, vanföreställningar, problem med sociala interaktioner och kognition. Samtidigt uttrycker sig sjukdomen olika hos olika individer. Även effekten av medicinen varierar.
I en ny pilotstudie visar forskarna att det kan finnas olika typer av schizofreni. Det framkom när forskarna med magnetkamera undersökte 71 personer med schizofreni och 74 personer utan. Det fanns nämligen skillnader i hjärnan mellan grupperna, vilket talar för att det finns minst två undergrupper schizofreni.
Skillnader mellan grupperna
Patienterna i den ena av grupperna hade minskad volym i hjärnbarken, speciellt i hjärnans främre delar. Dessa patienter hade haft schizofreni under kortare tid samt hallucinationer i större utsträckning.
I den andra gruppen hade patienterna haft schizofreni en längre tid samt med allvarligare symptom. Patienterna i denna grupp hade mindre volym i fler områden i hjärnan, både i hjärnbarken och i subcortex.
– Det är viktigt att utveckla biologiska tester för att bättre kunna förutse prognosen för sjukdomen och kunna ge mer specialiserade mediciner, säger en av författaren bakom studien, psykiatriforskare Dominic B Dwyer vid Ludwig-Maximilians-University of Munich i Tyskland, till Svt.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Dock tog inte studien hänsyn till patienternas mediciner. Något som skulle kunna förklara skillnaderna mellan grupperna.
Faktorer som kan leda till schizofreni
Varför vissa människor får schizofreni finns idag inget vedertaget svar på. Både ärftliga faktorer och miljöfaktorer torde vara avgörande. Forskning visar även att infektioner och brist på D-vitamin under en graviditeten kan öka risken för att fostret utvecklar schizofreni.
– Hade det funnits en enkel och tydlig förklaring så hade man hittat den för länge sen. Men det är många olika saker som spelar in, säger Jonas Eberhard, psykiatriforskare vid Lunds universitet, till Svt.
Men trots att denna studien är liten menar han att den kan den ge en pusselbit för förståelsen av schizofreni.
Läs hela studien, som publicerats i Schizophrenia Bulleti, här.
- Svt Vetenskap - https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/dddd-1
