Varför ökar andelen unga med psykisk ohälsa?

Sedan 90-talet ökar andelen unga med psykisk ohälsa i Sverige. Ökningen ses inte hos barn utan hos femtonåringar och uppåt och gäller båda könen. Fenomenet med trenden att svenska elvaåringar är relativt nöjda med livet, trettonåringar lite mindre nöjda och femtonåringar inte så nöjda är ”svensktillverkat”, menar barnläkare Sven Bremberg när han föreläste under Psykiatridagen i regi av Dagens Medicin.
– Detta är inte ett mönster internationellt sätt. Det verkar finnas något speciellt i den svenska situationen som missgynnar ungdomar.

De svenska elvaåringarna i enkäten, som är gjord i 34 länder på det norra jordklotet, hamnar på en sjätteplats när det gäller att uppskatta hur nöjda de är med livet. Trettonåringarna hamnar på fjortonde plats medan femtonåringarna återfinns på den nedre halvan; plats 21. Unga i Nederländerna är mest nöjda med livet, det gäller såväl elva-, tretton- som femtonåringar.

Sven Bremberg, barnläkare och docent

Andelen svenska femtonåringar som ”känner sig nere” mer än en gång i veckan var 1990 17–18 procent hos flickor och 6–7 procent hos pojkar. Femton år senare var denna siffra 37 procent hos flickor och 15 procent hos pojkar.

Testade hypoteser
Sjukhusvård för ångesttillstånd och depression bland svenska kvinnor 20–24 år har under åren 1990 till 2007 ökat från runt 30 (depression) och 80 (ångesttillstånd) till 200 respektive 225 per 100 000 kvinnor.
– För att ta reda på vad försämringen av psykisk hälsa bland unga kan bero på undersökte vi om relationen barn och föräldrar hade förändrats, men såg inga tecken på detta, säger Sven Bremberg, som också är docent i socialmedicin och expert med ansvar för barn och ungdomars hälsa vid Statens Folkhälsoinstitutet.

Man tittade även på om ungdomarna kände sig pressade av skolarbete, och om detta kunde vara orsaken till den sviktande psykiska hälsan. Men enbart 2–3 procent av svenska elva- till trettonåringar kände sig pressade av skolarbetet, enligt HBSC (Health Behaviour in School-aged Children), åren 1997–98. Bara Ryssland har lägre siffror av de 27 länderna i denna studie, att jämföra med USA:s 16–25 procent.
– Och i Finland, där ungdomarna upplever skolan som pressande, ser man ingen ökning av depressiva symtom. Så inte heller denna hypotes stämde.

Trolig huvudförklaring
Men så fann man en trolig huvudförklaring.
– På 90-talet hände något i hela OECD; på tio år skedde nästan en fördubbling av andelen med avslutad högskoleutbildning.

I Sverige kunde man samtidigt se en ökning av andelen inaktiva samt arbetslösa.
– Sedan mitten av 90-talet har det inte längre varit möjligt att gå ut i arbetslivet vid 15 års ålder. Så ungdomar gick från att vara sysselsatta till att studera eller vara arbetslösa. Det finns en stark korrelation mellan andelen som ej förvärvsarbetar och ökningen av symtom (pojkar 15–24 år inom EU). Inget annat land har haft en lika tydlig nedgång av andelen förvärvsarbetanden och en lika stor ökning av andel med psykiska symtom.

Föga hedrande första plats
Sven Bremberg menar att det har varit svårt för ungdomar med omställningen och nya krav; att alla ska läsa vidare och därmed måste klara av skolan, men att inte alltid göra det. Faktum är att 30 procent slutar gymnasiet utan godkända betyg.
– Sverige hamnar på en föga hedrande första placering inom EU vad gäller den relativa arbetslösheten i åldern 16–24 år, jämfört med åldern 25–74 år. Det verkar finnas något i den svenska arbetsmarknadssituationen som missgynnar ungdomar.

Klara skolan – en skyddsfaktor
Det finns också ett samband mellan påfrestningar och psykiska symtom; ju mindre påfrestningar som barn, desto mer symtom som äldre.
– Att utsättas för motgångar och tränas i svårigheter under uppväxten, kanske är nödvändigt för att klara av påfrestningar i vuxen ålder? Man kan jämföra det med en maratonlöpare, som inte hade klarat av att springa maraton om det inte hade gjort lite ont innan.

Och att klara skolan, är den främsta skyddsfaktorn. För den fjärdedelen som har lägst betyg i årskurs nio är riskökningen för självmordsförsök sexfaldigad.