Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade

Drop-in för provtagning av hepatit C

– Vi åker ut till olika platser där det förväntas finnas personer som har hepatit C. Det kan vara allt ifrån olika stödboenden, behandlingshem, som här på Brukarföreningen, LARO-mottagningar och så vidare. Vi erbjuder screening och behandling för hepatit C på plats, säger Mika Liljebäck, sjuksköterska i projektet Linkage C.

Till Brukarföreningen i Slakthusområdet kommer sköterskor en gång i veckan. Då tar de prover, undersöker patienterna för att diagnostisera hepatit C och alla som är smittade erbjuds behandling. Det finns inget krav på drogfrihet eller nykterhet för att genomgå behandlingen.

Under två års tid har de startat ungefär 300 patienter i behandling.

– Att det har gått så här bra är vi ju jätteglada för men vi hade förhoppningarna att det skulle gå bra och vi har en tro på de här patienterna, säger Maria Edenman, Undersköterska och projektadministratör för Linkage C.

“Det är inget förhör om drogvanor”

Dagens hepatit C-behandling består av en tablett om dagen i åtta till tolv veckor och totalt följs patienterna under ett halvår. Av de som startar en behandling blir cirka 97 procent friska efter första behandlingsförsöket, berättar Mika Liljebäck.

– Det är väldigt lätt om man har startat en patient i behandling att man under hela behandlingen träffas här en gång i veckan. Då kan man följa upp och man är tillgänglig för frågor som dyker upp under tiden. Sen har vi hittat individuella lösningar, säger hon.

Att de som arbetar i projektet dessutom har en kunskap om patientgruppen och hur livet kan se ut kring de här patienterna ser de också har bidragit till den goda följsamheten.

– Det har funnits tid till samtal och till det som man kanske inte hinner med på en mottagning på samma sätt. Tidigare frågade man även om drogbruk och alkoholvanor på ett annat sätt. Vi frågar också när de ska starta behandling men det är inget krav som finns. Vi försöker istället prata kring det och stötta och prata om det på ett annat sätt än vad många patienter kanske är vana vid. Det är inget förhör om drogvanor utan en öppen dialog, säger Maria Edenman.

Bättre kunskap om beroendesjukdomen

Både Maria Edenman och Mika Liljebäck upplever att kunskapen om hepatit C är god hos de flesta patienterna, men att det finns olika faktorer som spelar in så att de ändå blir infekterade. Det som många inte tänker på är vad konsekvenserna av en obehandlad hepatit C kan innebära, menar de.

– Man kanske inte märker när man fick sin hepatit C och man märker inte av den. Där bör man upplysa lite mer om vad konsekvenserna kan bli, om man kanske dessutom dricker mycket alkohol som är en faktor som ökar risken för levercirros, säger Maria Edenman.

Där kan sjukvården bidra till att öka kunskapen, dels om komplikationer och dels om risken för återsmitta efter genomgående behandling, menar hon och understryker vikten av ett bra bemötande.

– De här patienterna förknippas med narkotikamissbruk och de kan göra att de generellt ses som en besvärlig patientgrupp i andra delar av vården än inom Infektion. Man förknippar hepatit C med en patientgrupp som är besvärlig, säger Maria Edenman.

Därför behöver kunskapen om patientgruppen och då framförallt om beroendesjukdomen bli bättre inom professionen, menar hon.

Genom NetdoktorPro:s fortbildningskurs, som är faktagranskad av överläkare Soo Aleman, får du den senaste kunskapen om hepatit C vid injektionsmissbruk. Läs mer och gå fortbildningen här >>

Våga ta upp frågan med patienten

Nyligen presenterades en sammanställning över hur alla länder ligger till gällande WHO:s mål att eliminera hepatit C till 2030. Den visar att Sverige är en av 13 länder som har goda chanser att klara målet.

Men för att lyckas med det tror Maria Edenman och Mika Liljebäck att det fortsatt kommer behövas någon form av uppsökande verksamhet. Och att läkare inte ska vara rädda för att ta upp frågan om testning.

– Alla måste ju hjälpas åt. Nu har vi pratat om en patientgrupp som vi träffar, som håller på med droger aktivt många av dem, men det finns väldigt många som har gjort det någon gång på 70-talet och som kommer till vårdcentralen och då har en hepatit C sedan jättelångt tillbaka. Då är det viktigt att även de där kan ta tag i det, säger Maria Edenman.

Detsamma gäller behandlingen, att man inte ska vara rädd för att behandla även i primärvården, menar Mika Liljebäck.

– Behandlingarna är väldigt lätta nu med de nya läkemedlen. Till skillnad från Interferon-tiden som framför allt hos patienterna många gånger lever kvar – att det är en jättetuff behandling och att man blir jättesjuk under tiden. Men det här är en lätt behandling och i samråd med infektionsmottagning så tror jag man kan bredda det, säger hon.

Så påverkas arbetet av pandemin

Från början var tanken att Linkage C-projektet skulle ha pågått till den sista augusti, men det stannade av helt i samband med corona-pandemin.

– För vår del avstannade arbetet helt i våras, då vi inte har haft någon uppsökande verksamhet alls fram tills för en och en halv månad sedan ungefär, säger Mika Liljebäck.

Hepatit C-patienterna har påverkats hårt då infektionsvården under större delen av 2020 har lagts åt covid-19. Men nu har alltså projektet startat upp igen och de hoppas att arbetet att nå elimineringsmålen kan fortsätta.