Bättre skyddsfaktorer vid adhd när närstående involveras
Copingfärdigheter hos vuxna med ADHD kan förbättras om närstående involveras i vården. Det visar den första utvärderingen av en unik intervention som också inkluderar anhöriga.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Stress, med en ostrukturerad vardag och problem i nära relationer är riskfaktorer som gör att vuxna personer med ADHD ofta upplever sin funktionsnedsättning som svårare än om allt fungerar smidigt runt omkring dem. Personer med ADHD har lättare för att utveckla beroendesjukdomar eller depression och de hamnar oftare i skilsmässor än andra personer. Men om den drabbade kan utveckla färdigheter för hantering, så kallad coping, kan vardagens riskfaktorer vändas till skyddsfaktorer, till exempel genom att utveckla en nära och viktig relation.
– Många med ADHD har ganska dåligt socialt stöd och få nära relationer. Det kan vara svårt att planera aktiviteter eller att reglera känslor och det ökar upplevelsen av stress. Vi har sett att nära relationer kan fungera som viktiga skyddsfaktorer, säger Tatja Hirvikoski, med dr och neuropsykolog vid KIND, Centrum för neuropsykiatriska fuktionsnedsättningar vid Karolinska Institutet.
ADHD i öppenvårdspsykiatrin
Psykologisk behandling har ofta som syfte att öka copingfärdigheterna hos personen med ADHD. Enligt Tatja Hirvikoski är det nu för första gången som en metod prövats där även närstående till den drabbade involveras i behandlingen på ett systematiskt sätt. Tanken i den så kallade Pegasuskursen är att kunskap och den stärkta relationen både ska förbättra copingfärdigheterna för patienten men också ge den närstående kunskap och verktyg för att hantera relationen.
− Målsättningen var att interventionen skulle vara genomförbar i vanlig öppen psykiatrisk mottagning och vi har sett att över 90 procent av alla med ADHD i öppenvårdspsykiatrin klarar att genomföra kursen.
Inom ramen för studien har över 300 personer erbjudits och genomfört programmet som alltså handlar mycket om att öka kunskapen om funktionsnedsättningen ADHD och vilket stöd som samhället kan ge. Det handlar också om att få personen med ADHD och den närstående att tillsammans hitta lösningar som fungerar i just deras fall.
− Ett exempel är att man ska identifiera och komma bort från en kritisk och negativ hemmiljö. Det kan också behövas hjälp att få personen med ADHD att minnas vardagsuppgifter och att hålla ordning eller att man behöver se över om man kan fördela arbetet i hemmet annorlunda. Det är viktigt att veta hur man hittar den hjälpen.
Relationer vid ADHD förbättrades
Flera utvärderingar av det unika programmet är på gång. I en första studie med öppen design har 108 av deltagarnas erfarenheter av programmet utvärderats, bland annat med ett kunskapsprov. Resultaten visar att relationerna har förbättrats och att närstående även upplever mindre negativa känslor kopplat till ADHD efter att ha genomfört programmet. Studien kommer att följas upp med en studie där det också ingår kontrollpersoner.
