Studie: Barn och unga är inaktiva större delen av dagen

Barn och unga är inaktiva, det vill säga sitter, halvligger eller står hyfsat stilla, i snitt 70 procent av sin vakna tid. Det visar en delstudie av Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälosvanor för 2018. Under en vecka fick barn och unga i åldrarna 11, 13, och 15 år använda en aktivitetsmätare, en sorts pulsmätare, som mätte deras fysiska aktivitet mellan klockan 07.00 till 23.00. Resultaten visar att deltagarna var fysiskt aktiva endast 10 procent av tiden, och lågaktiva under 20 procent. 

Stillasittandet ökar också med åldern. Hos 11-åringarna låg inaktiviteten på 67 procent av den vakna tiden, hos 15 åringar var samma siffra 75 procent. Generellt sett var pojkarna som deltog mer fysiskt aktiva än de jämnåriga flickorna, under skoltid, och totalt sett under hela veckan.

– Det är mycket angeläget med insatser som ger barn och unga, särskilt tonåringar, möjligheter till mer rörelse i sin vardag. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt, både för individen och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett uttalande. 

För alla tre åldersgrupper var den inaktiva tiden jämt fördelad mellan skolan, fritid, och helg under veckan. Skolan stod för cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på minst måttlig ansträningsnivå. 

Läs även: Skärmtid oroar småbarnsföräldrar – vad är lagom?

Misstänkt koppling mellan fysisk aktivitet och skolstress

Resultaten bekräftar det som skolelever själva uppgett i den tidigare enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor, att det rör på sig alldeles för lite.

Den nyligen publicerade studien pekar på att det finns en koppling mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd skolstress. Den misstänka kopplingen baseras på att de barn och unga som var mindre aktiva under skoltid, och totalt sett under hela veckan, upplevde en högre skolstress. Att vara fysisk aktiv på högre ansträningsnivå utanför skoltid var mer vanligt hos de som bedömde sin hälsa som god, jämfört med de som bedömde sin hälsa som mindre god.

Något konstaterat samband mellan upplevd skolstress och fysisk aktivitet har däremot inte utretts i den här studien.

– Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet. Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare, säger Marita Friberg.

 

Fakta: Barn och ungas rörelsemönster
Undersökningen Skolbarns hälsovanor har genomförts av Gymnastik- och idrottshögskolan på uppdrag av Folkhälosmyndigheten, som i sin tur fått uppdraget från regeringen. Barn och unga från totalt 16 skolor runt om i landet har deltagit i undersökningen som inkluderade aktivitetsmätare.