Så påverkas livet för barn med adhd
Hur utvecklas kognitiva funktioner, exekutiva vardagsfunktioner och emotionella funktioner över tid hos barn med adhd? Hur kan samhället bli bättre på att stötta dessa barn och unga? Det har Pia Tallberg, specialist i neuropsykologi vid Lunds universitet, tittat på i sin avhandling.
Underlaget i forskningen är en barngrupp på 137 stycken som utreddes och fick diagnosen adhd vid BUP (barn- och ungdomspsykiatri) i Lund mellan 2011 och 2012. Majoriteten av barnen deltog i undersökningar tre år efter diagnosen och har jämförts med en kontrollgrupp på 59 barn som inte har adhd.
Det Lundaforskarna kunde se var att barn som fick diagnosen adhd låg lägre vad gäller de kognitiva funktionerna än kontrollgruppen, både vid första undersökningen och vid uppföljningen. Barnens prestationer, gällande till exempel arbetsminnet, processhastighet, verbal funktion och kognitiva funktioner var lägre på gruppnivå. Skillnaderna mellan grupperna var stabil över tid, vilket gör det viktigt att ta hänsyn till när barnen får stöd, menar Pia Tallberg, specialist i neuropsykologi som arbetat kliniskt i mer än 20 år med barn med utvecklingssvårigheter.
– Resultaten tyder på att det är viktigt att följa de här barnens begåvning över tid för att kunna stödja deras utveckling och på så vis hjälpa dem att minska stress och misslyckanden i vardagen, säger Pia Tallberg i ett pressmeddelande.
Lätt att missa det som sker på insidan
Ofta är det beteendeproblemen vid adhd som uppmärksammas – snarare än barnets känslor och tankar. I Pia Tallbergs studier visade det sig att barnen med adhd hade en högre grad av ångest, depression och ilska jämfört med barnen utan adhd.
– Barn med svår adhd har ofta redan kontakt med BUP och kan behöva ha det under en lång tid. Problematiken varierar oftast över tid och det är därför viktigt med perioder med mindre hjälp. Effektiva stödinsatser kan vara krävande och här behövs lyhördhet, säger Pia Tallberg.
Bättre stöd i vardagen
I avhandlingen framkom det även att den verbala funktionen inte utvecklades i samma takt i adhd-gruppen som i kontrollgruppen. Något som i sin tur ökade risken för inte få godkända betyg. Här handlar det om att ge barn med adhd fler och bättre stödinsatser som ökar deras möjlighet att klara av exekutiva vardagsfunktioner och minska stress och misslyckanden i vardagen, menar Pia Tallberg. Det kan i sin tur öka barnens möjligheter att klara av skolan.
I pressmeddelandet nämns även förändringar som skett i samhället de senaste åren, som påverkar barn med adhd. Såsom att datorer och mobiltelefoner ofta används fritt i skolan.
Förutom stödåtgärder nämns fysisk aktivitet som mycket betydelsefullt för barn med adhd och adhd-symtom.
– Studier har visat att motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående. Det verkar finnas ett samband mellan adhd-symtom, ångest, depression och ilska och att ha vardagsfunktioner som stödjer dig. Det finns en koppling mellan alla de delarna, säger Pia Tallberg.
För att stötta barn med adhd kan man som förälder se över det utbud av stödprogram som samhället erbjuder, till exempel COPE eller Comet, som med fördel kan användas redan innan diagnos, tipsar Pia Tallberg.
- Lunds universitet - https://www.medicin.lu.se/artikel/hur-paverkas-livet-barn-med-adhd