Betydande skillnader i diagnostisering av adhd

Förskrivningarna av läkemedel mot adhd ökar bland både barn och vuxna i Sverige. I tidigare kartläggningar har Socialstyrelsen påpekat att det finns tydliga variationer i förskrivningen mellan olika län, och därför har myndigheten valt att titta närmare på nydiagnostiserade fall av adhd under 2012.

– Att skillnaderna i diagnostiseringen är så stora mellan länen kan bero på tillgängligheten till neuropsykiatrisk kompetens och utredning, eller lokala traditioner när det gäller diagnostisering och behandling. Andra psykiska störningar varierar inte på samma sätt mellan länen, säger Peter Sami, Socialstyrelsens utredare, i ett pressmeddelande.

Utifrån internationella studier har man kommit fram till att förekomsten av adhd är cirka fem procent bland barn i skolåldern.

– I de län där förekomsten av adhd klart överstiger detta kan det vara fråga om en överdiagnostisering som då kan ge en överförskrivning, så det är angeläget att man inte behandlar andra än dem som har behov av adhd-läkemedel, säger Peter Salmi i pressmeddelandet.

En patient som uppfyller diagnoskriterierna för adhd ska erbjudas läkemedelsbehandling i kombination med pedagogiska, psykosociala och psykologiska stödinsatser enligt de myndighetsgemensamma rekommendationerna.

Socialstyrelsens kartläggning pekar på att majoriteten av barn som fick diagnosen adhd påbörjar en läkemedelsbehandling. Inom sex månader fick 65-75 procent medicin, och motsvarande siffra hos vuxna var 55-60 procent.

– De patienter som inte påbörjar läkemedelsbehandling har i större utsträckning samtidigt schizofreni, psykisk utvecklingsstörning eller autismspektrumstörning. För dessa grupper kan effekter av adhd-läkemedel utebli eller få negativa konsekvenser, säger Peter Salmi i pressmeddelandet.

Är det positivt att majoriteten av barn med adhd får farmakologisk behandling? Kommentera gärna direkt under artikeln.