Stamning

Bakgrund

• Stamning:
  • Definieras som ofrivillig avsaknad av flyt i verbala uttryck och störningar i talrytm
  • Enligt WHO är stamning en störning av talrytmen där personen vet precis vad han eller hon vill säga, men tillfälligt inte kan säga detta på grund av en ofrivillig, upprepad förlängning eller avbrott av ljudet
  • Vanligtvis visar sig stamning som en upprepning av ljud/stavelser/ord, blockering av tal eller förlängda pauser mellan ljud/ord 
• Sekundärfenomen vid stamning:
  • Stamning åtföljs ofta av ögonblinkningar, tics i käkarna och ofrivilliga rörelser av huvudet eller andra kroppsdelar. Dessa beteenden uppkommer ofta i försök att minska stamningen, men de kan förvärra patientens förlägenhet och rädsla för att tala
  • Äldre barn och vuxna utvecklar ofta avledande beteenden för att försöka dölja stamningen. Detta omfattar också ersättning av ord, användning av interjektioner och att ändra i meningarna. Detta kan resultera i att patienten säger något annat än vad han eller hon hade tänkt säga

Epidemiologi

• Livstidsincidensen är 5–10 %, högst bland förskolebarn. Cirka 1 % av den vuxna befolkningen stammar.
• Stamning är vanligare bland pojkar än flickor och fler flickor än pojkar växer ifrån stamning. Förhållandet mellan män och kvinnor är 2:1 för barn och 5:1 för vuxna.

Etiologi och patogenes

• Många forskare anser idag att stamning har en neurobiologisk grundorsak som hänger samman med problem med styrningen av talet. För stamningens fortsatta utveckling kan både miljö och arvsanlag ha betydelse.
• Stamning framträder då barnet på allvar börjar tillägna sig stora språkliga färdigheter. Som regel utvecklas stamning gradvis, men ibland kan det uppstå plötsligt. Stamning kan också komma och gå i alla åldrar med perioder av normalt tal mellan dessa.

ICD-10

• F98.5 Stamning

Anamnes

Symtom på stamning

• Repetitioner av hela ord, stavelser eller ljud (ma, ma, ma, mamma).
• Blockeringar (.....mamma).
• Förlängningar (mmmmmamma).
• Ibland finns åtföljande symtom som att ta i med kroppen eller knipa med ögonen i stamningsögonblicket.
• Den som stammar vet vad den ska säga men har svårt att få ut det.
• Stamning kan yttra sig på mycket olika sätt i olika åldrar och från person till person. En del stammar lätt och utan ansträngning, andra stammar kraftigt och mycket.
• Stamning kan komma och gå mellan perioder med flytande tal.

Associerade symtom och funktionsnedsättningar

• Vegetativa reaktioner (rodnad, svettning).
• Emotionell stress (förlägenhet, skam, frustration, ilska, inre spänningar).
• Undvikande av vissa ord eller specifika situationer:
  • Till exempel att delta muntligt i skolan
  • Kan leda till dold stamning, det vill säga att det sällan hörs att personen stammar. Den som har en dold stamning är inte van att höra sig själv stamma och blir ofta väldigt stressad när stamningen hörs
• Social fobi och andra ångestsyndrom.
• Minskad självkänsla.
• Begränsning av livsval.

Enkät

Enkätundersökning om patientlagen

Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.

Till enkäten »

Kliniska fynd

•  Orienterande fysisk och neurologisk undersökning med uppmärksamhet på möjliga symtom på neurologiska eller neuropsykiatriska tillstånd.

Utredning av stamning

• Logopeder genomför formell testning och bedömning av stamning.

Differentialdiagnoser

• Normalt icke-flytande tal (stakningar) som inte är patologiskt:
  
  • Upprepning av ord och fraser, vilket är vanligt i 2–4-årsåldern, exempelvis "och då, och då, och då ska vi...",
  • Självkorrigeringar
  • Avbrutna meningar och ord
  • Utfyllningar (exempelvis "hm") och tysta pauser
• Neurogen stamning kopplade till syndrom:
  • Exempelvis vid Trisomi 21
• Förvärvad neurogen stamning: 
  • Vid akut eller kronisk hjärnskada exempelvis efter stroke eller vid cerebral pares
  • Fokus ligger på att behandla den underliggande sjukdomen
• Psykogen stamning: 
  
  • Stamning börjar ofta efter 12 års ålder
  • I första hand psykoterapi och vid behov logopedi
• Beteendestörningar:
  • Exempelvis Tvångssyndrom hos barn och ungdomar
  • Undvikandestrategier för dold stamning kan misstolkas som beteendestörningar
• Selektiv mutism:
  • Ångestrelaterad svårighet som innebär att det är mycket svårt att tala i vissa sociala situationer. Personen kan vara helt tyst i specifika miljöer (till exempel i förskolan/skolan) men prata normalt i andra sammanhang (till exempel hemma)
• Tics.
• Spasmodisk dysfoni:
  • Debuterar vanligen i vuxen ålder

Behandling av stamning

• Stamningsterapin delas ofta in i två huvudkategorier: Flytskapande terapi som har som syfte att skapa så flytande tal som möjligt och stamningsmodifierande terapi som syftar till att talet ska bli så ickehämmat som möjligt – med en lindrigare och mer kontrollerad stamning. Integrerad terapi innehåller båda dessa tekniker.
• Rikstäckande intensiv stamningsterapi i grupp anordnas genom Sahlgrenska universitetsjukhuset. Patientens logoped remitterar patient.
• För mer detaljerad beskrivning av behandling, se Kliniska riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik. Svenska logopedförbundet.

Egenbehandling

• Familjen spelar en viktig roll i behandlingen av stamning hos barn.
• Det bör skapas en miljö där långsamt tal uppmuntras och barnet få tid att prata.
• Om stamningen accepteras på ett vänligt och icke-fördömande sätt förvärras inte problemet och samtidigt kan detta vara en tröst för ett frustrerat barn.
• Stamningsförbundet har material för anhöriga och skolpersonal som beskriver bra bemötande vid stamning.

Tekniska hjälpmedel

• Åtgärder för att försöka skapa flytande tal med hjälp av tekniska hjälpmedel baserar sig i hög grad på att skapa en köreffekt – många som stammar kan tala flytande när de talar i kör med en som inte stammar:
  • Kan användas som komplement till behandling för ungdomar och vuxna
  • Utrustning som ger "Altered auditory feedback" (AAF). AAF kan ge bättre flyt i talet när användaren hör en ändrad version av sin egen röst, till exempel fördröjd auditiv återkoppling, DAF (delayed auditory feedback) eller förändrad återkoppling av röstläget, FAF (frequency altered feedback)
  • Det finns träningsprogram som baserar sig på sådan utrustning samt apparater som används kontinuerligt för att förbättra talflytet
• I Sverige finns störst erfarenhet av Skol-DAF, SpeechEasy och SmallTalk.
• Det finns också versioner av DAF som kan laddas ner som appar på smarta telefoner.
• Mer information om AAF finns på Stamningsförbundets hemsida.

Komplikationer

• Nedsatt kommunikationsförmåga.
• Social ångest och social fobi eller depression.
• Försämrad social-, emotionell-, utbildningsmässig- och yrkesmässig utveckling.
• Minskad delaktighet och livskvalitet.

Prognos

• Spontan remission av stamning i 70–80 % av fallen.

Källor

• Sander RW, Osborne CA. Stuttering: Understanding and Treating a Common Disability. Am Fam Physician. 2019;100(9):556-560. PMID: 31674746 PubMed
• Grundström P, Lindström E, Lundström C et al. Kliniska riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik. Svenska logopedförbundet. Hämtad 2024-08-12 www.srat.se
• Deutsche Gesellschaft für Phoniatrie und Pädaudiologie e.V. (DGPP). Redeflussstörungen, Pathogenese, Diagnostik und Behandlung. AWMF-Leitlinie Nr. 049-013. S3, Stand 2016 (abgelaufen). www.awmf.org