Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), barn
Bakgrund
- Försenad eller långvarig reaktion på en påfrestande händelse eller livssituation av mycket hotande eller katastrofal art, som troligen skulle ha framkallat starkt obehag hos de flesta.
- Symtomen kan indelas i tre grupper:
- Den traumatiska händelsen återupplevs kontinuerligt (flashbacks)
- Konstant undvikande av intryck som associeras med traumat
- Bestående symtom på förhöjd aktivering (överspändhet)
- Hos barn är det vanligt med upprepade lekar där temat eller aspekter av händelsen kommer till uttryck, allmänna mardrömmar och psykosomatiska symtom.
Epidemiologi
- Exponering för traumatiska händelser varierar mellan olika länder och populationer och därmed varierar också förekomsten av PTSD.
- Enligt data från USA har cirka 8 % av 18-åringarna som upplevt svårt trauma PTSD, medan andelen är upp till 40 % för dem som utsatts för överfall eller sexuellt övergrepp.
Etiologi och patogenes
- När en stressor har traumatisk effekt är det genom att den invaderar och ockuperar delar av psyket och sedan ständigt gör sig påmind i form av repetitionstvång.
- Repetitionstendensen är den naturliga reparationsprocessen för att bearbeta omvälvande intryck (älta det om och om igen). Men när återupplevelsen blir för intensiv och frekvent påverkas hälsan.
- Förhållanden för barnet såsom tidig anknytning, intelligens, coping-förmåga och kompetens, sociala färdigheter, känsla av sammanhang, familjeförhållanden och kvaliteten på barnets nära relationer kan ha betydelse för hur barnet upplever och klarar av traumatiska händelser.
ICD-10
- F43.1 Posttraumatiskt stressyndrom
Utredning av PTSD hos barn
- Se diagnoskriterier och detaljerad beskrivning av screening och utredning i Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP), se Källor nedan.
- Samtalet ska anpassa efter barnets ålder och förutsättningar och förmedla tydlighet, trygghet och förtroende.
- Stress- och traumaformulär rekommenderas.
- Utredningen bör som ett minimum också omfatta kartläggning av ångest- och depressionssymtom samt beteendeproblem.
Sponsrad länk
Se hela artikeln »
Små framsteg för patienter med Duchennes muskeldystrofi – men lång väg kvar
- Det finns fortfarande ett behov av mer forskning för att förbättra villkoren för patienter och för att optimera behandlingarna, säger överläkare Anne-Berit Ekström, vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.
Differentialdiagnoser
- Liksom hos vuxna är PTSD hos barn ett tillstånd med hög samsjuklighet och ofta associerat med ångesttillstånd och depression. Dessutom har barn med PTSD i högre grad olika typer av beteende- och drogproblematik under tonåren.
- Anpassningsstörning.
- Akut stressyndrom.
- Depression.
- Paniksyndrom.
- Generaliserat ångestsyndrom.
- Tvångssyndrom.
Behandling av PTSD hos barn
- Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är den bäst validerade behandlingsformen.
- I dokumentet Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP), se Källor nedan, finns detaljerad beskrivning av behandling i steg 1 som helt eller delvis kan erbjudas inom första linjens psykiatri.
Läkemedelsbehandling
- Det finns ingen dokumentation eller empiriskt stöd för läkemedelsbehandling av barn med PTSD.
- Det kan vara aktuellt att överväga medicinering till barn med PTSD om de visar tydliga depressiva symtom, har panikångest och/eller ADHD. Det är i så fall ett beslut som tas av barnpsykiater.
Förebyggande åtgärder
- Enligt en SBU-rapport är det troligt att kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp och som har traumafokus minskar risken för att barn och unga med pågående exponering för ett och samma trauma (till exempel ett krig) utvecklar PTSD.
Prognos
- Tidig diagnos och behandling är viktigt för förbättrad prognos.
Källor
- Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) 2019
- Psykologiska och psykosociala insatser för att förebygga posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos barn och unga SBU 2019
- Warner CH, Warner CM, Appenzeller GN, Hoge CW. Identifying and managing posttraumatic stress disorder published correction appears in Am Fam Physician. 2014 Mar 15;89(6):424 published correction appears in Am Fam Physician. 2015 Jul 1;92(1):8A-10. Dosage error in article text. Am Fam Physician. 2013;88(12):827–834. PMID: 24364547