Periodiskt febersyndrom hos barn

Bakgrund

• Periodiskt febersyndrom hos barn med regelbunden förekomst av hög feber med cirka 3–8 veckors intervall och med ett eller flera av följande ytterligare symtom: aftös stomatit, cervikal lymfadenit eller faryngit kallas också PFAPA (Periodic Fever, Aphthous stomatitis, Pharyngitis, Adenitis).
• Det finns andra periodiska febersyndrom med andra kliniska kännetecken.

Epidemiologi

• En norsk populationsstudie fann en årlig incidens för PFAFA på 2,3/10  000 bland barn <5 år.
• Debut oftast mellan 1–4 års ålder och tillståndet går hos de flesta över i 10 års åldern.
• Tillståndet verkar vara något vanligare hos pojkar.

Etiologi och patogenes

• Flera faktorer talar för en immunologisk bakgrund med möjlig dysreglering av proinflammatoriska cytokiner.
• Periodiskt febersyndrom anses vara en autoinflammatorisk sjukdom.

ICD-10

• D89 Andra rubbningar i immunsystemet som ej klassificeras annorstädes

Anamnes

• Regelbundna feberepisoder under en längre tid:
  • För de flesta barn med periodiskt febersyndrom kommer feberepisoderna i intervall om 21–36 dagar, det mest typiska är 28 dagar, och alla barn uppvisar ett mycket regelbundet mönster
  • Febern kommer oftast plötsligt, är hög (39–41 °C) och det är vanligt med frossa och påverkat allmäntillstånd
  • Febern pågår i 2–7 dagar
• Aftösa sår:
  • Sitter normalt på läpparna eller på kindslemhinnan och förekommer hos cirka 70 % av patienterna
  • Det kan vara bara några få aftösa sår, så det kan vara lätt att missa dem
• Halsont:
  • Det finns ofta irritation i svalgslemhinnan samt förstorade och ömma halskörtlar under feberepisoderna
• Andra symtom:
  • Under episoderna har barnet hög feber, påverkat allmäntillstånd och ofta halsont, men inga andra kliniska tecken på luftvägsinfektion såsom hosta och snuva
  • Ytterligare symtom är vanliga. De vanligaste är huvudvärk, magont, ledsmärta och illamående
• Det är typiskt att barnet återfår ett normalt allmäntillstånd snabbt och att övriga fynd efter feberepisoden normaliseras snabbt. Barnet är helt symtomfritt mellan episoderna och växer och utvecklas normalt.

Kliniska fynd

• Typiska kliniska fynd är cervikal lymfadenit, tonsillit/faryngit, aftös stomatit.

Utredning av periodiskt febersyndrom hos barn (PFAPA)

• CRP, SR och LPK är ofta måttligt förhöjda under, men inte mellan, feberepisoderna.
• Urinprover:
  • Urinprov tas för odling vid upprepade feberepisoder som ett led i differentialdiagnostiken
• Svalgprover:
  • Odling från svalget tas vid upprepade feberepisoder som ett led i differentialdiagnostiken, särskilt om det föreligger symtom på faryngit eller tonsillit

Differentialdiagnoser

• Tillståndet är vanligen lätt att skilja från vanliga virala luftvägsinfektioner. Barn med virala infektioner har ofta andra kliniska symtom och fynd som inte förekommer vid periodiskt febersyndrom och feberepisoderna uppträder heller inte regelbundet under en längre tid.
• Andra periodiska febersyndrom, som bör uteslutas är:
  • Cyklisk neutropeni (cyklisk hematopoes)
  • Familjär medelhavsfeber
  • Hyper-IgD, även kallad mevalonate kinase deficiency (MKD)
  • TNF-receptorassocierat periodiskt febersyndrom, TRAPS

Behandling av periodiskt febersyndrom hos barn (PFAPA)

• Tillståndet går över av sig självt, och i många fall behövs ingen behandling. Paracetamol kan ha febernedsättande effekt vid feberepisoderna.
• Tonsillektomi ger ofta snabb effekt på symtom, och betydlig minskning av feberepisoder och svårighetsgrad vid eventuellt påföljande episoder. Indikation för tonsillektomi bör bedömas i förhållande till tillståndets goda prognos och möjliga biverkningar av behandlingen.
• Även om prednisolon ger snabb tillbakagång av febern inom några timmar, bör man vara försiktig med denna behandling på grund av ogynnsamma effekter på barn som växer och bristande dokumentation.

Förlopp

• Genomsnittlig tid tills feberepisoderna upphör är 4,5–8 år.
• En del rapporterar att intervallen mellan feberepisoderna kan bli något längre innan de upphör helt.
  Om symtomen fortsätter in i tonåren rapporteras en tendens till att feberepisoderna blir kortare och att de kommer mer sällan.

Prognos

• Periodiskt febersyndrom är en ofarlig sjukdom med god prognos som upphör under sen barndom.

Källor

• Vanoni F, Theodoropoulou K, Hofer M. PFAPA syndrome: a review on treatment and outcome. Pediatr Rheumatol Online J. 2016 Jun 27;14(1):38.
• Lachmann HJ. Periodic fever syndromes. Best Pract Res Clin Rheumatol. 2017 Aug;31(4):596-609.
• Burton MJ, Pollard AJ, Ramsden JD et al. Tonsillectomy for periodic fever, aphthous stomatitis, pharyngitis and cervical adenitis syndrome (PFAPA). Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 9. Art. No.: CD008669. DOI: 10.1002/14651858.CD008669.pub2.