Övre luftvägsinfektion, ÖLI

Nyckelbudskap

• Är att betrakta som en virusutlöst infektion och ger symtom från flera övre luftvägsorgan
• Den vanligaste akuta infektionen och oftast helt självläkande inom 7–10 dagar även om symtom, speciellt hosta, kan kvarstå längre
• Det är varken onormalt eller ovanligt att vuxna kan ha 5 episoder och småbarn hela 10 episoder årligen
• Patientens beskrivning ska vanligen räcka för diagnos och råd för att undvika fysisk vårdkontakt såvida inte patienten är allmänpåverkad eller har en svår samsjuklighet
•  Vid fysisk vårdkontakt räcker vanligen anamnes och kliniska fynd för diagnos, provtagning är generellt onödig
• Behandlas inte med antibiotika utan symtomatiskt och med egenvård
• Förstärkt hand- och näshygien minskar smittspridning och risken att insjukna

Visa mindre

Definitioner

En övre luftvägsinfektion (förkylning) är en infektion och kroppens svar med inflammatorisk reaktion i övre luftvägarnas slemhinnor i öron, näsa, bihålor, munhåla, svalg och strupe. I detta avsnitt beskrivs ÖLI som en ospecificerad virusutlöst övre luftvägsinfektion också benämnd akut rinit/rinosinuit/rinofaryngit beroende på hur spridd infektionen blivit.

De tillstånd som är att betrakta som komplikationer till övre luftvägsinfektion, och där oftast bakterier underhåller besvären, tas upp som separata åkommor i respektive avsnitt. Detta gäller akut mediaotit (AOM) – ”öroninflammation”, akut mastoidit – ”böld/benröta bakom örat”, akut bakteriell rinosinuit – ”bihåleinflammation”, akut bakteriell tonsillit – ”halsfluss” och peritonsillär abscess – ”halsböld”.

Andra tillstånd som ofta föregås av en övre luftvägsinfektion men inte sekundärt utvecklas till bakteriella infektioner är akut serös mediaotit – ”öronkatarr”, akut myringit – ”trumhinnekatarr” och akut laryngit – ”stämbandskatarr” vilka tas upp i respektive översikter.

Andra infektioner inom övre luftvägar som inte är lika associerade till ÖLI är extern otit –”hörselgångsinflammation”, ”bad-öra” och den fruktade infektionen akut epiglottit – ”struplocksinflammation” vilka också tas upp i respektive översikter.

Vissa virusorsakade luftvägsinfektioner har så speciella karakteristika och ofta etablerar sig även i nedre luftvägar vilket innebär att de inte brukar räknas till gruppen ÖLI. Detta gäller exempelvis influensa, covid-19 och övriga MERS/SARS-infektioner, och RS-infektion.

Bakgrund och epidemiologi

ÖLI (övre luftvägsinfektion) är den vanligaste akuta infektionen och den vanligaste orsaken till korttidssjukskrivningar och skolfrånvaro i Sverige. Vuxna, speciellt de som har kontakt med småbarn, har ofta 3–5 akuta övre luftvägsinfektioner per år. I förskoleåldern drabbas barnen av 6–10 episoder årligen.

Det är vanligare att drabbas av en ÖLI under den kalla säsongen oktober till april i Sverige. Anledningen till detta är inte klarlagd men faktorer som att människor umgås mer inomhus och på en mindre yta under denna tid på året i norra hemisfären samt att luften då är torrare och virus i små vätskedroppar då kan lättare spridas har troligen betydelse.

Etiologi och patogenes

Det finns åtminstone cirka 400 familjer av virus som kan orsaka övre luftvägsinfektion. Gruppen med olika rinovirus är de vanligaste, följt av adeno-, entero-, picorno-, parainfluensavirus och andra sorter. Vilka virus som för tillfället kan ge upphov till ÖLI varierar dessutom kraftigt beroende på individen, årstiden och platsen man vistas på, samt en mängd andra faktorer. Det är inte ovanligt att en kombination av olika virus hittas i slemhinnan hos den som är förkyld. Man kan dessutom vare bärare av en ansenlig mängd virus utan att ha symtom, så kallat asymtomatiskt bärarskap, och då även smitta andra. 

Generellt skapas symtomen inte av virusets angrepp eller förstörelse av vävnader utan av kroppens svar på denna infektion, det vi kallar inflammation. Viruset har inget ”egenintresse” av att skada utan vill bara replikera sig så snabbt och effektivt som möjligt.

Smittspridningen kan ske antingen genom luftburen smitta, då mycket små vätskedroppar med virus andas in främst via näsan, vilket troligen är den vanligaste smittvägen, eller kommer i kontakt med slemhinnan i mun eller ögon, eller sekundärsmitta då man kommer i kontakt med infekterat sekret, vanligen från näsan eller från smittade föremål. Virus kan överleva länge på ytor som exempelvis handtag och tryckknappar.

ICD-10

J06.9 Luftvägsinfektion, akut övre ospecificerad

Anamnes

En övre luftvägsinfektion börjar ofta med halsont som ökar när man sväljer, irritation i näsan och lättare hosta. Inom några dygn brukar snuva, nysningar och nästäppa tillta. Ofta är snuvan vattnig i början för att sedan bli segare och ofta färgad mer gult eller grönt. Detta är inte ett tecken på att bakterier tagit över utan kroppens försvar och slaggprodukter som då bildas. Efter några dagar infinner sig en trötthet, huvudvärk och speciellt tryck- och svullnadskänsla över näsrot, panna och kinder. Det är inte ovanligt att slemhinnorna inne i bihålorna också är svullna och att det finns vätska där men det betyder inte att en bakteriellt dominerade sinuit uppkommit. En förkylning pågår vanligen från några dagar upp till 10 dagar men restsymtom kan kvarstå i 3 veckor, speciellt en trötthet och hosta. Många gånger är personer i patientens familj och omgivning sjuka med liknade symtom då ÖLI-framkallande virus är mycket smittsamma. Smittsamheten kan till och med finnas några dagar innan man blir sjuk och pågå så länge symtom finns i näsa och svalg. Att slarva med sin sömn verkar kunna ge högre risk för insjuknande.

Kliniska fynd

Rodnad slemhinna med ibland små rosa blåsbildningar kan ofta ses över bakre svalgväggen, speciellt i initialskedet av en ÖLI. Svullna och fuktande slemhinnor och rikligt med sekret/snor i näsan är vanligt. Feber är vanligare hos barn då de flesta vuxna ofta bara har normal eller lätt förhöjd temperatur men detta kan variera individuellt och beroende på graden av infektion.

Utredning

Anamnesen och de kliniska fynden bör räcka för diagnos, och någon ytterligare utredning brukar sällan behövas. Provtagningen med exempelvis CRP tillför i allmänhet inget. Det är först vid
långdragna, pågående mer än 3 veckor, vid atypiska symtom eller mycket ofta återkommande ÖLI som det kan bli aktuellt med ökad utredning. En sådan kan innebära allergikontroll, kontroll av infektions- och inflammationsparametrar, specifika odlingar från näsa och svalg, skopier av näsan och bilddiagnostik av näsan och bihålorna med mera.

Differentialdiagnoser

Influensa ger ofta snabbare insjuknande, högre feber, mer allmänpåverkan och trötthet, oftare huvudvärk och betydligt mer muskel- och ledvärk. Nysningar är så inte vanliga.

Covid-19 kan symtommässigt helt imitera en ÖLI även om andelen med luktbortfall, hög feber, symtom från mag-tarmkanalen, kraftig torrhosta, andnöd och andfåddhet är högre än för en vanlig ÖLI.

Luftvägsallergier har samband med exponering av specifika allergen som exempelvis pollen och ger sällan feber men oftare nysningar och klåda.

Andra icke-allergiska rinosinuiter som exempelvis näspolypos ger inte feber och andra infektionssymtom, och symtomen kvarstår mer än 3 veckor.

Akut bakteriell rinosinuit uppkommer först i princip alltid efter minst 10 dagars symtom, speciellt om snuvan övergått till ensidig och är purulent, och även trycksymtom i ansiktet är ensidiga. Ofta finns en så kallat dubbelinsjuknande där infektionen förbättras under en vecka för att sedan symtomen förvärras mer än tidigare i förloppet. Om det samtidigt finns en tandinfektion i överkäken kan sinuiten vara av dental genes och då måste patienten besöka tandläkare för adekvat åtgärd. 

Akut bakteriell tonsillit ger inte upphov till snuva och hosta men förstås rejält ont i halsen och vanligare med feber.

Behandling av förkylning

Behandlingen är symtomatisk. Fysisk kontakt med sjukvården ska om möjligt undvikas såvida inte allmäntillståndet är klart påverkat, febern är hög eller andningssvårigheter uppkommit. Rådgivning via telefon, chatt eller liknande icke-fysisk kontakt är grunden till en bra behandling. För att minska smittspridningen är god handhygien med tvål och vatten, engångsnäsdukar och att undvika petande i och runt näsa och mun avgörande. Då den virala spridningen är som störst i början av infektionen kan det vara bra att stanna hemma några dagar från arbetet, skolan och likande samlingar med många människor nära varandra.

Egenvård

Vid besvärande värk och feber kan basala analgetika och antipyretika som paracetamol och ibuprofen med fördel användas. Feber i sig behöver inte behandlas då detta är en del i ett effektivt infektionsförsvar för kroppen. Kroppen omsätter och förlorar mer vätska under en ÖLI och därför är extra vätsketillskott viktigt. Vid besvärlig nästäppa kan lokala nasalt avsvällande medel som oximetazolin och xylometazolin vara effektiva och underlätta framför allt näsandningen till kvällen och natten men dessa medel är också toxiska för nässlemhinnan och kan ofta snabbt, redan efter 7–10 dagar, skapa och underhålla ännu mer svullnad och irritation i näsan och även huvudvärk. Beroende av förkylningsnässpray är ett stort problem i Sverige idag och ofta är en ÖLI utlösande faktor. Så kallat högläge med någon eller några extra kuddar kan minska svullnaden i slemhinnorna. Patienter som ofta får långdragna besvär och mer känningar från sina bihålor kan prova några veckor med lokalt nasalt kortison. Moderna icke-sederande antihistaminer har en liten men positiv effekt på
generella ÖLI-symtom enligt meta-analys av studier och kan provas. Nässköljningar med saltvatten är ett skonsamt och billigt sätt att rensa näsan från snor, slaggprodukter och partiklar. Saltvattnet är enkelt att blanda själv och hjälpmedel för att skölja finns att köpa på alla apotek. Man kan även rekommendera nässköljning profylaktiskt. Barn från 4–5 års ålder kan lära sig skölja med hjälp av en vuxen. Mindre mängd saltvatten och snor-sug kan användas till mindre barn för att underlätta deras andning. Sådana hjälpmedel finns också på apoteken. Torrhet i näsan kan enklast och billigast behandlas med rena bomullstussar med matolja, måtta en storlek motsvarande den distala tredjedelen av patientens lillfinger. Specifika hostmediciner är generellt onödiga att införskaffa då det går lika bra att lindra genom att dricka varm dryck med honung eller liknande. Även slemlösande medel har generellt ringa effekt och är en onödig kostnad. En god omvårdnad skulle till exempel kunna vara att man vilar och unnar sig att läsa en bok eller titta på en film man annars inte tycker sig hinna göra.

Läkemedelsbehandling

Orala avsvällande läkemedel som fenylpropanolamin ger generellt ingen positiv effekt och biverkningar som besvärande torrhet i samtliga slemhinnor, hjärtklappning och blodtrycksstegring är vanliga. Läkemedel som innehåller pseudoefedrin tillhandahålls inte längre i Sverige då risken att dessa används som stimulansmedel och i framställning av amfetaminliknande preparat anses som stor. Antibiotika har inte positiv effekt och ska i möjligaste mån undvikas. Vid infektionsutlöst obstruktivitet kan luftrörsvidgande läkemedel hjälpa. Antivirala läkemedel rekommenderas inte ur en risk-nytta-kostnadsprofil. Något vaccin mot ÖLI kommer sannolikt inte att kunna tas fram inom överskådlig framtid då heterogeniteten av virus är mycket stor.

Annan behandling

Genom åren har en mängd olika terapier och medel provats mot ÖLI och den medicinska evidensen har inte varit övertygande. Vare sig exempelvis zink, echinacea, ginseng, vitlök, fläderbär, probiotika, kinesisk örtmedicin eller andra tillskott kan anse uppfylla kraven för en positiv risk-nytta-kostnads- analys. En del tillskott kan dessutom framkalla allergier eller överkänslighetsreaktioner. När det gäller c-vitamin finns det en svagt positiv effekt hos mycket fysiskt aktiva exempelvis idrottare men i övrigt finns ingen medicinsk evidens för att rekommendera ett tillskott generellt. Det står var och en fritt att bilda sig en egen uppfattning men vissa patienter upplever förbättring både som förebyggande, lindrande och med förkortad sjukdomstid av olika tillskott vilket vi inom sjukvården får respektera, åtminstone om dessa inte skadar patienten.

Komplikationer

Komplikationer till ÖLI är sällsynta. Hos barn är akut mediaotit den vanligaste och hos vuxna en
övervägande bakteriell rinosinuit eller en pneumoni.

Prognos

Prognosen är generellt mycket god och infektionen nästan alltid självläkande.

Urval referenser

Läkemedelsboken, Luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. 2016.

Cochrane. Search and Analysis of Common Cold. 2022.

Robinson CH et al. The relationship between duration and quality of sleep and upper respiratory tract
infections: a systematic review. Fam Pract. 2021 Nov 24;38(6):802-810.

Arroll B. Common cold. BMJ Clin Evid. 2011 Mar 16;2011:1510.