Järnbristanemi hos barn

Definition

• Anemi orsakad av järnbrist hos barn, ofta mikrocytär och hypokrom.

Bakgrund och epidemiologi

• Järnbristanemi är den vanligaste orsaken till anemi hos barn.
• Tillståndet är vanligast i åldern sex månader till två år och hos tonåringar (på grund av kraftig tillväxt).

Etiologi och patogenes

• Kraftig tillväxt i kombination med små järnlager och/eller bristfällig kosthållning:
  • Prematura barn har risk för järnbrist, eftersom barnet har mindre järnlager vid födseln och samtidigt växer snabbare än andra barn
  • Spädbarn och småbarn som dricker mycket mjölk och inte äter någon fast järnrik mat
  • Tonåringar med dålig kosthållning och menstruerande flickor
• Gastrointestinal blödning.

ICD-10

• D50 Järnbristanemi

Anamnes och kliniska fynd

• Symtom:
  • Blekhet, slöhet, nedsatt fysisk prestationsförmåga, irritabilitet
• Kliniska fynd:
  • Eventuellt avplanande tillväxtkurva
  • Blek hud och slemhinnor (handflator, nagelbäddar, konjunktivalt)
  • Dyspné, takykardi och förstorat hjärta vid allvarlig anemi

Diagnostik och undersökning

• Anemi påvisad vid mätning av Hb, lågt MCV (mean corpuscular volume), lågt ferritin och högt transferrin i tveksamma fall:
  • Ferritin kan vara (falskt) högt genom samtidiga inflammatoriska processer
• Basprover:
  • Hb, MCV, leukocyter, trombocyter, retikulocyter, differentialräkning, ferritin
• Hb:
  • Faller sent i förloppet, ferritin faller när järnförråden töms, därefter faller järn och järnmättnad och transferrinreceptorn stiger. Först därefter faller Hb
• MCV:
  • Är typiskt lågt-normalt vid järnbristanemi
• Ferritin:
  • Är det viktigaste värdet vid bedömning om järnbrist är orsaken till anemin
  • Ferritin <12 µg/L barn 0–5 år, och <15 µg/L barn 5–12 år talar för järnbristanemi
  • Felvärden kan uppstå vid infektion/inflammation och leversjukdom
• Retikulocyter:
  • Ökar vid intakt benmärgsinfektion men ökad nedbrytning av erytrocyter, som till exempel hemolys eller talassemi
• Kompletterande provtagning kan bestå av järn (har som enstaka prov inget värde) och transferrin (påverkas inte av inflammation).

Differentialdiagnoser

• Anemi med lågt MCV:
  • Anemi vid kronisk sjukdom
  • Talassemier, i vanliga fall ses här förhöjda retikulocyter
• Andra former av anemi:
  • Till exempel anemi vid infektioner (kan minska Hb med över 5 g/L i en månad)

Allmänt

• Järnbristanemi behandlas med koståtgärder och eventuellt tillskott av järn.

Egenbehandling

• Kosthållningsregler med kost som innehåller järn:
  • Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i kött, ägg och skadjur. I vegetabiliska livsmedel finns järn i fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter

Läkemedelsbehandling

• Standardbehandling vid järnbristanemi är cirka 3 mg Fe2+ per kilo kroppsvikt per dag:
  • Ges i regel i droppform
  • Eventuellt tvåvärt järn i tablettform, en till två gånger/dag, eller parenteral behandling
  • Man strävar efter att fylla på järnreserverna, och därför bör behandlingen inte avslutas tills ferritinvärden har blivit normala

Förlopp

• Utan behandling kan tillståndet fortgå under lång tid med eventuell utveckling av komplikationer.

Prognos

• Prognosen beror på den bakomliggande orsaken och är mycket god vid nutritionell brist.

Komplikationer

• Nedsatt allmäntillstånd och nedsatt tillväxt.
• Uttalad järnbristanemi (< 50 g/L) förknippas med irritabilitet, anorexi, takykardi, dilaterat hjärta och biljud.
• Järnbristanemi kan i uttalade fall påverka den motoriska och mentala utvecklingen hos barn och unga.

Uppföljning

• Barnen bör kontrolleras regelbundet under behandling för att verifiera diagnosen – att tillförseln av järn ger högre ferritin (och Hb).

Källor

• Wang M. Iron deficiency and other types of anemia in infants and children. Am Fam Physician. 2016 Feb 15;93(4):270-278.
• Killip S, Bennett JM, Chambers MD. Iron deficiency anemia. Am Fam Physician 2007; 75: 671-8.
• Livsmedelsverket. Järn. 2018 (hämtad 2019-03-19)