Forskare: Skärmtid för småbarn är skadligt och minskar deras ordförråd

Språk- och hjärnforskaren Patricia Kuhl, vid University of Washington, visade relativt nyligen med hjälp av en så kallad MEG-maskin (magnetoencephalography) att när spädbarn hör sina föräldrar prata så aktiveras inte bara hjärnans språkcentra utan även områden i hjärnan som styr barnets motorik. MEG-maskinen, som kostar 2,5 miljoner dollar, ger forskarvärlden ny information om både språkinlärning och nya diagnostiseringsmetoder.

– Med hjälp av MEG-maskinen kan vi se att spädbarnets hjärna är extremt känslig för lingvistiska ljud och reagerar omedelbart på förälderns röst. Genom finkänsliga hjärnmätningarna kommer vi i framtiden att få fram biomarkörer i hjärnan (från spädbarnets neurologi) genom avvikelser i språkutvecklingen, berättar Patricia Kuhl.

Med MEG-maskinen kan man se förändringar i magnetfälten i hjärnan och få utmärkt upplösning av både temporära och spatiala bilder i hjärnan. Läs mer om MEG-maskinen. Bild: University of Washington

Annons

I en pågående dyslexistudie deltar en grupp med spädbarn, som är sex till tolv månader gamla, som har föräldrar med dyslexi som jämförs med en kontrollgrupp. När de två olika grupperna bedöms ser man en stor skillnad i hur spädbarnens hjärnsignaler svarar på språkljud och läten. Spädbarnsgruppen som har föräldrar med dyslexi har redan vid sex månaders ålder hjärnsignaler som är typiska för dyslexi och vid tolv månader är de a-typiska för dyslexi. De nya mätningarna med MEG-maskinen kan förutspå barnets språkutveckling vid 27–30 månaders ålder och kartlägga om barnet har någon risk att utveckla dyslexi eller autism i framtiden.

– Med tidig diagnostisering och behandling vid noll till fem år, när hjärnan är som mest plastisk, tillvara tar man chansen att kunna behandla i rätt tid. Idag sker diagnostiseringen vid fem–sex års ålder och redan då börjar plasticiteten i hjärnan att minska – så vi tror att våra nya forskningsrön har en stor potential, säger Patricia Kuhl.

Tidigare teorier menade att tal och språk är separerade från varandra och att tal bara är en aktivitet mellan mun och öron, men nya rön visar att språk är både lexikon och grammatik och att kopplingen mellan den fonologiska och grammatiska nivån är väldigt starkt sammansvetsad. Spädbarnet får byggstenarna till språket genom lyssning men för att lära sig ett språk är social interaktion mellan spädbarn och förälder helt avgörande. I samspelet mellan barn och vuxna lär sig barnet vilka byggklossar som är rätt, vilka ljud språket innehåller och hur grammatiken fungerar. Forskningsstudier visar att föräldrar som pratar mycket med sin bebis samtidigt som de har ögonkontakt resulterar i en snabbare språkinlärning och ett större ordförråd.

– Föräldrar kan förstärka inlärningen genom att prata på ett ”förälderligt” och kärleksfullt sätt samtidigt som de saktar ner talet, höjer och sänker rösten och betonar orden mer. Social interaktion, fysisk närvaro i kombination med tal inte bara kickar igång språkinlärningen utan påskyndar också hjärnutvecklingen, tipsar Patricia Kuhl om.

Skärmar skadliga för barn under två år

I en annan av Patricias forskningsstudier fick amerikanska bebisar som var nio månader gamla gå i en slags lekskola ett par timmar per dag med kinestalande lärare. Vid tio- och en halvmånads ålder hade barnen lärt sig uppfatta fonemen lika bra som infödda kinesiska barn. I studien gjordes även ett försök att lära de amerikanska spädbarnen kinesiska genom skärmar. Till en början fattade bebisarna intresse för skärmarna, kröp fram, tittade och rörde vid skärmen men hjärnskanningen visade ingen hjärnaktivitet alls. Vid beteendemätningarna efter skärmexponeringarna framkom att spädbarnen inte lärt sig någonting alls. I en annan studie med spädbarn under 16 månader upptäcktes att ju fler skärmtimmar desto färre inlärda ord. Vid en kvantifiering uppskattades att varje timmes skärmtittande per vecka minskade ordförrådet med fem till sex ord jämfört med kontrollgruppen med spädbarn som inte tittade på skärm alls.

– Bevisen för att skärmar inte är bra för spädbarn är väldigt starka idag, det finns till och med studier som visar att skärmtittande för barn under två år är skadligt. Sociala samspelet mellan spädbarn, föräldrar och syskon är oerhört viktigt för den sociala, känslomässiga, kognitiva och språkliga utvecklingen. Om man sätter ett barn under två år framför en skärm plockar man bort något som är oerhört värdefullt för barnet. Just pratandet, läsandet, interagerandet skapar nervkretsar i hjärnan, menar Patricia Kuhl.

Någon jämförande forskning mellan smarta telefoner, paddor och tv och om det är någon skillnad mellan hur de påverkar barn under två år finns ännu inte. Däremot visar MEG-maskinen att tv-tittande inte ger någon hjärnaktivitet alls och att när barnet trycker igång någon film på paddan ses en svag aktivering i barnets hjärna i samband med fingerrörelsen. Men allra mest lärande sker när en vuxen pratar med barnet och har ögonkontakt, i MEG-maskinen aktiveras hjärnan direkt och mycket. Däremot verkar det som att barn som sitter tillsammans med andra barn och tittar på skärm lär sig mer. De visar inte varandra någonting, men inlärningen funkar bättre när de har en människa bredvid sig.

– Motarbeta mobilberoende hos småbarn genom att ge dem en skallra, en bok eller ett par nycklar istället för mobilen. Vid tre till fyra års ålder, när skärm blir allt vanligare, är det bra att göra barnet sällskap vid skärmtittandet och prata om det som sker på skärmen och sätta ord och känslor på det som visas, tipsar Patricia.

Kompensering av för mycket skärmtid

Kopplingarna i småbarnshjärnan formas genom det sociala samspelet och de kopierar hur människor interagerar, håller saker, behandlar andra människor, ler, pratar och rör på sig.

Just imitationer är väldigt starka mekanismer för tidig inlärning och inte bara när det gäller språk utan allt annat som vi människor gör. Forskning visar att spädbarn lär sig allra mest det som sker mest frekvent i deras omgivning. Men kan man kompensera att ett barn under två år har tittat på för mycket skärm?

– Vi vet inte heller hur barnet uppfattar eller processar bilder på en skärm och inte heller om det gör någon stor skada. Vi vet inte heller om det gör någon skillnad att ta bort skärmen för att försöka kompensera. Mitt tips är att ta bort skärmen och leka med klassiska leksaker och leka lekar där man socialiserar och pratar. Vi vet att ett barn lär sig något nytt varje dag och sammankopplingar i hjärnan bildas genom vårt sociala samspel, berättar Patricia Kuhl.

Hela samhället har på väldigt kort tid blivit alltför beroende av smarta telefoner och skärmarna är här för att stanna vilket skapar konsekvenser. En inte helt ovanlig syn idag på restauranger är familjer som äter sin mat där samtliga tittar ner i sina mobiler under hela måltiden.

– Smarta telefoner stör det sociala samspelet bland såväl barn som vuxna. Ska vi vuxna vara bra förebilder för barn så måste vi sätta bra regler för oss själva först. Jag och min man har aldrig med oss mobilen till matbordet för att slippa plingandet och vibrerandet. Låt middagen vara helig – umgås, prata och se på varandra. Att socialisera är något man behöver träna på hela livet, som att träna en muskel för att den inte ska förtvina, säger Patricia Kuhl.