Samordnad satsning för farmakologisk behandling av adhd

Adhd är ett tillstånd som karaktäriseras av stora och varaktiga problem med koncentrationen, i kombination med överaktivitet och impulsivitet. För vissa med adhd behövs farmakologisk hjälp för att hantera sin funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har nyligen släppt ett dokument med samlad information om läkemedelsbehandling och läkemedelssubventioner för adhd.
Dessa rekommendationer riktar sig till behandling av både barn, från sex år, samt ungdomar och vuxna. Materialet bygger på dagens tillgängliga kunskap som finns om effekter och risker vid läkemedelsbehandling av adhd.

Gunilla Thernlund, överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin vid Lunds universitet, är en av dem som har arbetat med materialet.

– Vi har tagit fram riktlinjer för när man ska erbjuda farmakologisk behandling. Materialet tar inte ställning till vilken typ av läkemedel utan fungerar som beslutsstöd om läkemedel ska sättas in. Det här dokumentet vänder sig först och främst till hälso- och sjukvårdspersonal, säger hon.

Sekundära mottagare är beslutsfattare inom sjukvården, exempelvis politiker, verksamhetschefer och tjänstemän.

Åsikterna går isär om läkemedelsbehandling

Det behövs en samlad information om farmakologisk behandling av adhd, påpekar Gunilla Thernlund. Åsikterna går ofta isär när ämnet kommer på tal.

– Det finns grupperingar som menar att vi ”förgiftar” barnen när de erbjuds mediciner för att hantera sina funktionsnedsättningar. Men man ska veta att de här läkemedlen är bland de effektivaste som finns inom psykiatrin. 

I dag finns tillräckligt med vetenskapligt underlag som visar att läkemedelsbehandling lindrar symtom av adhd och därmed ökar livskvaliteten hos barn, ungdomar och vuxna. Socialstyrelsens riktlinjer fungerar som beslutsstöd vid farmakologisk behandling av adhd enbart, eller i kombination med psykiatriska tillstånd som exempelvis autism, depression, ångestsyndrom eller bipolaritet.

– Tanken med medicinering är att minska impulsiviteten och förbättra uppmärksamheten så att personen klarar vardagslivet bättre. Läkemedlen kan även underlätta det sociala samspelet, säger Gunilla Thernlund.

En remissversion i nuläget

Dokumentet utgår från DSM-5 när det gäller diagnostisering av adhd. Kriterium är bland annat att debutsymtom ska ses före 12-års ålder samt att symtomen ska ge betydande funktionsnedsättningar i flera miljöer, exempelvis i hemmet, på arbetet eller i skolan.
Till och med den 7 januari 2015 finns materialet tillgänglig på Socialstyrelsen hemsida för att utomstående ska kunna lämna synpunkter på innehållet.

Den slutliga versionen av dokumentet beräknas släppas under vårvintern nästa år. Socialstyrelsen har tagit hjälp av Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Statens beredning för medicinsk utvärdering för att sammanställa materialet.

Vilka är dina tankar om farmakologisk behandling av adhd? Kommentera gärna direkt under artikeln.