Många enuresbarn får inte hjälp i skolhälsovården
En femtedel av föräldrar som deltagit i Netdoktors upplysningskampanj Har du nattkissat? har barn som kissar i sängen flera gånger varje natt. Samtidigt har över hälften av familjerna inte provat någon behandling för att minska nattkissandet.
Mer än fyra av tio svarande föräldrar uppger att de inte har tagit upp problemet med en läkare medan drygt en fjärdedel tycker att de fått ett bra bemötande i vården. En del barn har provat med kisslarm eller läkemedel men många har alltså inte fått någon behandling alls. Omkring 970 föräldrar har svarat på dessa frågor.
I skolhälsovården får problemen som drabbar två sjuåringar i varje skolklass inte heller tillräcklig uppmärksamhet. Det visar nu en ny studie från Svenska Enuresakademien.
− Sängvätning är så vanligt att det borde kunna tas omhand i första ledet i primärvården eller skolhälsovården. Men många av dessa barn blir remitterade till barnläkare, säger Tryggve Nevéus, överläkare vid Uppsala Akademiska barnsjukhus och Netdoktors expert på sängvätning.
I studien fick skolsköterskor eller skolläkare svara på frågor om hur de uppfattade barnhälsovårdens och skolhälsovårdens handläggning av enures och informationsöverföringen till skolhälsovården. Det fanns också frågor om rådgivning, behandling och remissinstans.
− Syftet var att kartlägga hur enures hanteras och resultatet visar att det är spretigt. Barnen hanteras olika i olika delar av landet, man får olika råd och inte alltid adekvata råd. Ibland tar man prover som inte behövs. Tryggve Nevéus menar att det generellt finns för liten kunskap om enuresbarn i vården och att många drar sig för att använda enureslarm.
− Larmet kräver ett engagemang under cirka två månader då föräldern ofta måste sova med barnet och väcka det varje natt när larmet går. Ändå är det inte familjerna som tycker det är jobbigt, utan oftare doktorn som får mer jobb med demonstration av hur larmet ska hanteras.
En annan slutsats från studien är att informationsöverföringen från barnavårdscentralen till skolhälsovården fungerar bra. Däremot måste skolsköterskorna bli mer aktiva i att själva försäkra sig om att barnen inte har fortsatta problem.
Fotnot: Studien "Två barn i varje skolklass med 7-åringar lider av enures" publicerades i Läkartidningen. Författare: Annika Lindgren, skolläkare, Malmö Gunilla Glad Mattsson, uroterapeut, Linköping Sven Mattsson, överläkare, Linköping Tryggve Nevéus, överläkare, Uppsala. Samtliga ledamöter i Svenska Enuresakademin (SEA).
