Hälften av smärtan hos barn är stressrelaterad
Smärtvården som bedrivs på våra vanliga mottagningar handlar till mångt och mycket om tradition och är organiserad för att i första hand ta hand om organiska sjukdomar. Övrig smärta hamnar ofta hos psykiatrin. På det viset missar man lätt en välutvecklad differentialdiagnostik mellan organisk och icke organisk smärta, ”Smärtutredning kräver bred kunskap”, säger Gösta Alfvén, docent i pediatrik med 25 års erfarenhet av smärtvård hos barn.
Återkommande smärta hos barn och ungdom är lika vanligt förekommande som allergiska besvär. Trots detta är långvarig smärta betydligt mindre uppmärksammad.
Orsaken till återkommande smärta är mycket varierande men kan grovt delas in i organisk och icke organisk smärta. Återkommande smärta som beror på organisk orsak, det vill säga ett påvisbart medicinskt fel, utgör cirka 20 procent av fallen. Det kan handla om allergi, migrän, tarmsjukdom, bakterie, tumörer med mera. Icke organisk stressrelaterad smärta, utgör omkring 50 procent av smärtfallen.
- Resterande fall beror på störning i smärtsystemet alternativt att vi inte förstår den. Denna variation kräver kunniga läkare som tänker brett och har tid avsatt för att utreda både organiska och icke organiska spår, säger Gösta Alfvén.
Första steget är förstås att grundläggande utreda hur smärtan började då det har avgörande betydelse för förståelsen. Utredningen kräver både samtal och medicinska tester, förklarar han. Man behöver också ha ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och känna till både fyra-, sex- och nioårskrisen och vad dessa betyder för ett barns situation och risken för stress. Diagnostiken av långvarig smärta hos barn är svår och kräver ofta upprepade besök hos en och samma läkare.
Stress som leder till smärta
Generellt tas smärta i något eller några kroppsorgan av invärtesmedicinsk, kirurgisk, ortopedisk, neurologisk eller gynekologisk natur väl omhand i vården. Däremot brister ofta både erfarenhet och tid när det handlar om icke organisk smärta menar Gösta Alfvén. Barnpsykiatrin är kunnig på psykiska problem, men saknar utbildning om smärta.
– Psykiska faktorer med stress kan vara den primära orsaken till smärta. Långvarig stress leder till långvarig smärta. Till exempel barnen i skolan som utsätts för mobbing, har svårigheter att klara av skolarbetet eller som lätt får prestationsångest får ofta ont i magen och huvudvärk, säger han och fortsätter:
– Vi läkare ser smärta hos barn på olika sätt. Dagens smärtläkare träffar barnen i allmänhet först då de är medicinskt utredda och om de då inte har någon påvisbar organiskt fel får de diagnosen funktionell smärta. De erbjuds då ofta kognitiv behandling, vilket kan vara till hjälp. Men om man inte tror att smärta kan ha stress som primär orsak missar man ofta att ha noggrann koll på stressen och hjälpa familjen att reda ut den. När jag möter ett barn med smärta frågar jag om de vet vad stress och oro är – får du ont när du stressar? Konkreta frågor är barnen ofta bra att svara på och det kan leda till fördjupad förståelse.
Han poängterar att de resurser som finns idag inte räcker till för att hjälpa barnen på bästa sätt. Genom ökad kunskap och att ge barnen mycket tid är dessutom både resurs- och kostnadseffektivt. Många barn idag har smärta i över två år innan diagnos vilket orsakar mycket lidande och i det långa loppet kostar samhället mycket.
Gösta Alfvén deltar för närvarande i en studie som handlar om hur sjuksköterskor bättre kan möta barn med smärta och stress. Vidare tipsar han alla som möter barn med psykosomatiska symtom att läsa boken "Barn och psykosomatik" för att få en bättre förståelse för hur stress påverkar hjärna och kropp.
__________________________________________________________________________________
Smärta idag: Den 20-21 oktober arrangerades Smärtforum i Jönköping som just beröde smärta i tiden. Där syntes programpunkter så som smärta och sociologi, posttraumatisk smärta, sexualitet och smärta, ledsmärta och huvudvärk. På deras hemsida kan du ta del av videoföreläsningarna.
