Därför är enures vanligare hos barn med adhd eller aspergers syndrom
I varje lågstadieklass med sjuåringar lider i snitt två barn av enures, ofrivillig nattlig sängvätning. Dessutom är tillståndet överrepresenterat hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom adhd. ”Det är en intressant iakttagelse”, säger överläkare Sven Mattsson vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Idag är enures det näst vanligaste folkhälsoproblemet bland landets barn och tillståndet visar sig främst runt sjuårsåldern, där prevalensen ligger på tio procent. Men diagnos kan ställas redan från fem års ålder.
Den bakomliggande orsaken till enures är fortfarande okänd. Men det går att urskilja vissa fysiologiska förändringar hos drabbade barn, påpekar Sven Mattsson som är docent i pediatrik vid Linköpings universitet samt överläkare vid Barn och ungdomssjukhuset på Universitetssjukhuset i Linköping.
– Ibland ses ett förändrat frisättningsmönster av antidiuretiskt hormon, ADH. Vanligtvis avsöndras hormonet i högre koncentration nattetid vilket får njurarna att koncentrera urinproduktionen. Men många barn med enures har en istället en omvänd sekretion med högre frisättning av ADH under dagen och lägre på natten – vilket leder till att produktionen av urin ökar nattetid.
Barn kan även utveckla enures om de har en överaktiv blåsa, ÖAB. Nervsystemen som ska hindra blåsan att tömma sig när det är olämpligt fungerar inte optimalt hos dessa barn, vilket innebär risk för läckage. Det är också välkänt att barn med enures har svårare att vakna när de behöver tömma blåsan. Vad som ligger bakom den djupa sömnen vet man ännu inte, påpekar Sven Mattsson.
– En stor del av dagens forskning fokuserar på att finna svaret på den frågan. Dock misstänker vi att något är fel med själva uppvakningsfasen.
Adhd och enures kan dela mekanismer
Nyare forskningsstudier visar att enures är överrepresenterat hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom adhd och aspergers syndrom. Mellan 10 och 20 procent av barnen med adhd lider också av sängvätning.
– Det är en intressant iakttagelse, men inte så förvånande eftersom båda tillstånden kopplas till en försämrad kroppsuppfattning. Barn med adhd har exempelvis svårare att kontrollera motoriken och fokusera på det som händer runtomkring. Därmed är de också mindre mottagliga för signaler inifrån kroppen, exempelvis från urinblåsa och tarm.
En annan intressant upptäckt är att behandling av adhd med centralstimulerande medel även kan lindra barnens enures, påpekar Sven Mattsson.
– Det gäller långt ifrån alla, men det finns dokumenterade fall. Troligtvis delar sjukdomarna någon gemensam mekanism som vi ännu inte har identifierat.
Vanligtvis råder sjukvården att barn och ungdomar med enures inte ska dricka några större mängder vätska kvällstid eller strax innan läggdags. Sven Mattson berättar dock om egna intressanta observationer rörande tonåringar som lider av ofrivillig nattlig sängvätning.
– Flera av mina patienter påpekar att de inte kissar i sängen om de har druckit alkohol innan sängdags – det kan handla om tre eller fyra öl.
Han har kontaktat sömnforskare i både Linköping och Uppsala för att hitta en förklaring till fenomenet. Men ännu finns inget tydligt svar på företeelsen.
– Alkohol påverkar sömnen negativt och ger en ytligare och oroligare sömn, som i sin tur har en positiv inverkan på den nattliga sängvätningen. Antingen genom att individen vaknar lättare och går upp och kissar, eller helt enkelt sover hela natten utan att kissa i sängen.
Finns effektiva behandlingar
Sven Mattsson nämner att dagens sjukvård behöver ta enures på större allvar. Idag finns flera effektiva behandlingar som förbättrar prognosen hos majoriteten av drabbade barn. De kan få livsstilsråd (basala ”kissråd”) från fem års ålder och aktiv terapi efter att ha fyllt sex år, exempelvis i form av enureslarm eller farmakologisk behandling med tabletter.
Men den informationen når långt ifrån alla barnfamiljer.
En orsak till problemet är att många vårdanställda själva saknar kunskap om vilka terapier som kan lindra enures, berättar Sven Mattsson.
– Jag har träffat både läkare och sjuksköterskor som inte känner till dagens behandlingar. Det är bekymmersamt eftersom en obehandlad enures drabbar barnen på flera sätt. Vanligtvis blir de socialt isolerade redan vid en tidig ålder, vilket kan leda till olika negativa psykologiska konsekvenser.
Exempelvis avstår många barn att delta i aktiviteter som innebär övernattning av rädsla för att kissa i sängen.
– Jag brukar säga att det här landet skulle ha betydligt fler Zlatan om alla barn kunde delta på sina fotbollsläger, säger han.
Sven Mattsson påpekar även att fler måste våga prata öppet om enures. Idag väljer många föräldrar att göra barnens sängvätningsproblem till ”familjens lilla hemlighet”.
– Det är inte ovanligt att föräldrar pratar om barnens besvär med allergier eller magvärk under fikarasten på jobbet – men aldrig om ofrivillig nattkissning. ”Att kissa i sängen” är fortfarande ett tabubelagt ämne och det måste förändras om vi ska kunna identifiera och hjälpa fler barn.
Träffar du som läkare många barn med enures? Kommentera gärna direkt under artikeln.
