Checklista – att tänka på vid hosta hos barn

Inom primärvården träffar man ofta föräldrar som oroas av sina barns ihållande hosta. Ett barn under sex år med snuva, hosta, och ett opåverkat allmäntillstånd handlar sällan om någonting allvarligt. 

– Övre luftvägsinfektioner är i klar majoritet, det gäller såväl yngre som äldre barn. För det mesta beror det på virus, men även bakterier kan bland annat ge bronkit, säger Remy Waardenburg, specialistläkare i allmänmedicin. 

Vilka tecken och symtom ska man var uppmärksam på? 
– Har ett barn feber och andningssvårigheter, eller är på något sätt påverkad av hostan, då är det viktigt att man överväger till exempel pneumoni.

Hosta kan också vara ett symtomen vid astma, särskilt om den förekommer nattetid.

– Men där ser man en annan typ av påverkan på barnet. Ofta har barnet mer andningssvårigheter, men inte alltid. 

Djupare utredning efter fyra veckor

Barn kan drabbas av hela tio infektioner per år. Risken är därmed stor att den långvariga hostan egentligen beror på två olika infektioner som avlöst varandra. Därför bör en hosta som pågått  i över fyra veckor utredas på nytt. 

– Det är viktigt att identifiera om det handlar om två episoder som länkats ihop, eller om det är en ihållande lång episod. Det kan handla om en förnyad infektion, vilket inte är helt ovanligt hos barn. Efter fyra veckor ska man zooma ut och göra en mer noggrann utredning av barnet. 

Det kan vara svårt att veta om den ena infektionen gått över i den andra, men oftast kan föräldrarna berätta om barnets sjukdomsbild förändrats över tid. Kanske blev barnet hostfri under några dagar, var endast snuvig, för att sedan börja hosta igen. Är barnet under tre månader och har hosta och feber ska hen remitteras till barnakutmottagningen.

Vanliga orsaker till hosta hos barn (under 6 år): 

• Övre luftvägsinfektion
• Bronkit
• Pneumoni
• Astma (hosta på natten kan tyda på astma)

Mindre vanliga orsaker till hosta hos barn (under 6 år):

• Epiglottit (kan förekomma men ovanlig i Sverige på grund av vaccinering) 
• Kikhosta (kan förekomma men ovanlig i Sverige på grund av vaccinering) 
• Främmande kropp i luftvägarna (gäller framförallt de yngre barnen)
• Cystisk fibros
• Missbildningar i luftstrupen
• Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)
• Tuberkulos, TBC

Vanliga misstag av läkare

Att behandla hosta med slemlösande är något som sitter i kulturen, menar Remy Waardenburg. Trots att det inte finns någon vetenskaplig evidens för att sådan medicinering ger effekt fortsätter ändå en del läkare att skriva ut medicinen till patienter. 

– Det finns en kultur kvar av att man vill göra något åt patientens besvär, men det finns ingen evidens för hostmedicin och slemlösande, säger han. 

Morfinpreparat må hjälpa en patient att somna in men preparatets nackdelar är ändå mer bekymmersamma, menar Remy Waardenburg. Preparatet innehållet alkohol och morfin som kan påverka andningscentrummet samt ge förstoppning. 

 

Checklista – viktiga markörer att tänka på

•  Allmäntillståndet – hur mår barnet i övrigt?
• Andningspåverkan – har barnet svårt att andas?
• Saturation – mät syremättnaden i blodet

Råden gäller barn upp till sex år som söker vård inom primärvården. Om barnet söker akut bör man vara extra försiktig och utreda barnets problematik grundligt. 

Läs mer om Folkhälsomyndighetens behandlingsrekommendationer för allvarlig infektion hos barn.