Fler med artros behöver hjälp med rätt träning

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, och ökar med stigande ålder. Men trots att artros är så vanligt förekommande behövs mer kunskap om sjukdomen och vad man som enskild kan göra för att lindra besvären. Därför driver Netdoktor och vårdföretaget Joint Academy upplysningskampanjen och patientundersökningen Artros-hjälpen.se. 

Ett tydligt resultat från patientundersökningen är att många med artros upplever svåra besvär från sin sjukdom. De känner svår smärta även i vila, har svullna och stela leder, och får svårt att röra sig. När de uppskattar den smärta de upplevt den senaste veckan anger de höga värden.

– Jag tycker att undersökningen visar på en stor förbättringspotential inom artrosbehandling. En hög andel har uppgett att de tränar regelbundet, och det är bra. Men många upplever också att de inte blir bättre av träningen. Det antyder att fler skulle behöva träna med ett individuellt anpassat program. Forskningen visar entydigt att med rätt fysisk träning får man bättre rörlighet och mindre smärta genom att starkare muskler skyddar leden, säger artrosexperten Leif Dahlberg, professor vid Lunds universitet.

Patientundersökningen visar också att en stor majoritet använder regelbundet receptfria smärtstillande läkemedel mot smärtorna. Över tio procent använder även tyngre receptbelagda läkemedel som innehåller opiater, och som kan ge ett beroende.

– Det är en varningssignal när självmedicinering med olika smärtstillande preparat är så hög, och användning av opiatläkemedel känns särskilt oroande. Vi måste nå ut bredare med kunskap om att artros ska behandlas med anpassad träning och utbildning i sjukdomen, säger Leif Dahlberg.

Det är viktigt att träningen vid artros sker efter ett individuellt anpassat behandlingsprogram, framtaget i samråd med fysioterapeut och läkare. Leif Dahlberg var en av initiativtagarna till de särskilda artrosskolor, som i dag finns över hela landet. Han är även en av grundarna till vårdföretaget Joint Academy, som arbetar med ett digitalt behandlingsprogram vid artros.

– Det finns ett stort behov av att behandla artros. När vi såg svårigheten att komma med i en artrosskola förstod vi att behandlingen behövde digitaliseras, ett alternativ som visat sig passa för att behandla en kronisk sjukdom på lång sikt, säger Leif Dahlberg.

Resultat från Artros-hjälpen.se

• Upplysningskampanjen startade i februari 2019. I slutet av augusti hade cirka 2 000 personer över hela landet med diagnosen artros, och cirka 1 000 personer med symtom som kan tyda på artros, deltagit och besvarat frågor om sina besvär, behandling och träning. Över 1 200 personer med artros hade berättat med egna ord om hur de upplever att leva med sjukdomen.
• Deltagarna var främst äldre personer. Närmare hälften av dem med diagnosen artros var över 65 år. Ytterligare 25 procent var över 50 år. I gruppen med symtom på artros var en något högre andel i medelåldern 40-59 år.
• Många av deltagarna med artros hade besvär i flera olika leder. Vanligast var artros i knäleder (60 procent) och höftleder (36 procent). Även besvär i fingrar (32 procent), tumme (26 procent) och rygg (23 procent) var vanligt.
• Cirka 35 procent av personerna med diagnosen artros skattade själv sin sjukdom som allvarlig, definierat som att de ofta känner svåra smärtor, svullna och stela leder, värk även i vila och kraftigt nedsatt rörelseförmåga. 53 procent bedömde sin sjukdom som måttlig, med smärta, stelhet och nedsatt rörelseförmåga. Drygt 10 procent bedömde att de hade en lätt sjukdom.
• Båda grupperna fick bedöma den smärta de känt i sina leder den senaste veckan på en tio-gradig skala, där noll innebar ingen smärta och tio värsta tänkbara smärta. Gruppen med diagnos artros uppgav relativt höga smärtvärden. Ungefär 65 procent hade angett en siffra i spannet 5-8, jämfört med cirka 60 procent i gruppen med symtom på sjukdomen.
• Artros har stor påverkan på livskvaliteten. I gruppen med diagnos uppgav över sex av tio att sjukdomen hade negativ påverkan på arbete/studier, sömn och socialt liv. Över åtta av tio uppgav negativ påverkan på friluftsliv och motion. Siffrorna var något lägre i gruppen med symtom som tyder på att de har artros.
• De flesta i gruppen med diagnos kände till att besvären kan lindras eller helt upphöra med särskild träning, och två tredjedelar hade genomgått ett träningsprogram. Vanligast var att träna på egen hand i kombination med träning tillsammans med fysioterapeut eller med artrosskola inom sjukvården. En mindre andel hade tränat med stöd av digital artrosbehandling.
• Ungefär 35 procent bedömde att deras artrossmärta minskade efter träning, och ungefär lika stor andel angav oförändrad smärta. Drygt 20 procent upplevde ökad smärta av träning.
• Personer med artros använder i hög grad receptfria smärtstillande läkemedel. Ungefär 55 procent uppgav att de använde paracetamol, som exempelvis Alvedon, och 36 procent så kallade NSAID-läkemedel, som Voltaren eller Naproxen. Användningen av receptbelagda läkemedel innehållande opiater som kan vara beroendeframkallande, exempelvis Citodon, Tramadol eller Oxycontin, låg på drygt 10 procent. I gruppen med symtom på artros var användningen av receptfria läkemedel något högre.
• Ungefär fyra av tio med diagnos artros uppgav att de var nöjda med den behandling och rådgivning de fått för sin sjukdom, och ungefär lika många var missnöjda. Drygt tio procent uppgav att de vare sig fått behandling eller rådgivning.

[ReadMoreLinkBoxSecond]

Fakta om artros

• Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, den blir vanligare med stigande ålder. Närmare en miljon personer i Sverige beräknas ha artros. Sjukdomen är vanlig hos både män och kvinnor, men män får i regel artros tidigare i livet.
• Artros innebär att brosk i lederna angrips och bryts ned snabbare än det byggs upp, det ger smärtor och stelhet i angripna leder med sämre ledfunktion som följd. Artros kan också påverka ledhinnor, skelett och ligament.
• De flesta leder i kroppen kan angripas av artros, men det är vanligast i knä, höft, finger, rygg och stortå.
• Långvarig belastning av leder i arbetet eller andra aktiviteter kan öka risken för artros. Fysisk inaktivitet och övervikt är andra riskfaktorer. Tidigare ledskador i samband med idrott kan orsaka artros. Det finns även en ärftlighet för sjukdomen.
• Diagnosen är klinisk och ställs genom den beskrivning som patienten ger i kombination med en undersökning av lederna. i sällsynta fall kan en röntgenundersökning behövas för att utesluta andra sjukdomar.
• Artros behandlas främst genom specifika övningar som syftar till att stimulera brosket och stabilisera leden. Med starkare muskulatur avlastas leden bättre. Vid behov viktkontroll.
• På de flesta orter finns särskilda artrosskolor som hjälper till att ta fram ett individuellt träningsprogram och där får man träffa en person som levt länge med sjukdomen. Det finns även digitala behandlingsprogram.

[ReadMoreLinkBoxThird]

Om Artros-hjälpen.se

Med upplysningskampanjen Artros-hjälpen.se vill vi sprida kunskap om artros genom att belysa orsaker och sjukdomsförlopp, symtom, undersökningar och diagnostik, livsstilsåtgärder och läkemedelsbehandling.

Upplysningskampanjen vänder sig främst till personer med diagnostiserad artros och personer som tror att de har artros. Även anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade har dock mycket information att hämta här. Kampanjen omfattar fem delar med tillhörande kunskapstest samt fyra mejl med information till intresserade deltagare.

Artros-hjälpen är en upplysningskampanj från Netdoktor i samarbete med Joint Academy. Upplysningskampanjen genomförs med ekonomiskt stöd från Joint Academy. Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av professor Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Lunds Universitet.