Artros kan öka risken för depression

“Blir deppig och känner mig begränsad i mitt gående. Har alltid gått väldigt mycket. Att inte kunna gå som man vill är jävla förbannade skit rent ut sagt. Jag är argare nuförtiden tröttare och mer ledsen”.

“Det är inte alls kul. Man är orolig över hur man ska ta sig igenom det. Orolig över jobbet och ekonomin”.

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Totalt beräknas 800 000 personer ha artros i någon form, många utan att förstå det och varför de har problem.

Artros är också en av de snabbast växande folksjukdomarna i världen. Trots att artros är så vanligt saknas fortfarande kunskap om sjukdomen och vilket stöd vården kan erbjuda för att lindra besvären.

Träning vid artros sliter inte på lederna

I patientundersökningen Artros-hjälpen.se har över 2000 personer med artros delat med sig av sina erfarenheter, vård och behandling och över 1300 av dem har med egna ord berättat om hur det är att leva med sjukdomen.

I undersökningen beskriver personer med artros rädslan för att röra på sig och vara fysiskt aktiva, med föreställningen om att träning och fysisk aktivitet förvärrar och orsakar slitage i lederna.

– Det är en naturlig reaktion när man har ont, men det är tvärtemot vad man rent vetenskapligt kommit fram till. I flera studier har man sett att de som tränar på motionsnivå har bättre kvalitet på brosket än de som inte tränar. Det finns ett behov av att öka kunskapen om artros för att göra livet bättre för de med artros, säger professor Leif Dahlberg, artrosexpert.

Artros kan leda till nedstämdhet och depression

Artros har stor påverkan på livskvaliteten. I gruppen med diagnos uppgav över sex av tio att sjukdomen har negativ påverkan på arbete/studier, sömn och socialt liv. Över åtta av tio uppgav negativ påverkan på friluftsliv och motion.

Närmare 90 procent av 435 respondenter känner sig nedstämda, ledsna eller rent av deprimerade på grund av sin artros.

– Jag är tyvärr inte förvånad över att många patienter känner sig nedstämda och deprimerade. Undersökningen bekräftar att artros har stor påverkan på livskvaliteten och nyligen visade en vetenskaplig studie att risken för depression och andra hjärt-kärlsjukdomar ökar bland personer som inte klarar av att gå 6000 steg om dagen, säger Leif Dahlberg.

– Okunskapen kring artros gör att vi måste tidigt och brett nå ut med grundbehandlingen, utbildning och anpassad träning. Detta för att tidigt i förloppet kunna minska sina symtom och minska risken för nedstämdhet, fortsätter Leif Dahlberg.

Några andra med artros berättar:

“Smärta, svårt att sova, att läkarna inte tar det på allvar, läkarna ser inte helheten, syns det inte så har man inte ont”.

“För mig är det väldigt jobbigt , jag har mycket ont på nätterna och vaknar av smärtan. Jag blir deprimerad och gnällig. Tråkig att leva med. Jag har ett tungt arbete och mina händer och armar är mina redskap. Jag hankar mig fram på kortisoninjektioner och tramadol. Mitt liv är ett helvete”.

“Ett deppigt helvete”

• Upplysningskampanjen startade i februari 2019. I mitten av december hade över 2 000 personer över hela landet med diagnosen artros, och cirka 1 400 personer med symtom som kan tyda på artros, deltagit och besvarat frågor om sina besvär, behandling och träning. Över 1 300 personer med artros har med egna ord berättat om hur de upplever att leva med sjukdomen.

• Deltagarna var främst äldre personer. Närmare hälften av dem med diagnosen artros var över 65 år. Ytterligare 25 procent var över 50 år. I gruppen med symtom på artros var en något högre andel i medelåldern 40-59 år.

• Många av deltagarna med artros hade besvär i flera olika leder. Vanligast var artros i knäleder (60 procent) och höftleder (36 procent). Även besvär i fingrar (32 procent), tumme (26 procent) och rygg (23 procent) var vanligt.

• Cirka 35 procent av personerna med diagnosen artros skattade själv sin sjukdom som allvarlig, definierat som att de ofta känner svåra smärtor, svullna och stela leder, värk även i vila och kraftigt nedsatt rörelseförmåga. 53 procent bedömde sin sjukdom som måttlig, med smärta, stelhet och nedsatt rörelseförmåga. Drygt 10 procent bedömde att de hade en lätt sjukdom.

• Båda grupperna fick bedöma den smärta de känt i sina leder den senaste veckan på en tio-gradig skala, där noll innebar ingen smärta och tio värsta tänkbara smärta. Gruppen med diagnos artros uppgav relativt höga smärtvärden. Ungefär 65 procent hade angett en siffra i spannet 5-8, jämfört med cirka 60 procent i gruppen med symtom på sjukdomen.

• Artros har stor påverkan på livskvaliteten. I gruppen med diagnos uppgav över sex av tio att sjukdomen hade negativ påverkan på arbete/studier, sömn och socialt liv. Över åtta av tio uppgav negativ påverkan på friluftsliv och motion. Siffrorna var något lägre i gruppen med symtom som tyder på att de har artros.

• De flesta i gruppen med diagnos kände till att besvären kan lindras eller helt upphöra med särskild träning, och två tredjedelar hade genomgått ett träningsprogram. Vanligast var att träna på egen hand i kombination med träning tillsammans med fysioterapeut eller med artrosskola inom sjukvården. En mindre andel hade tränat med stöd av digital artrosbehandling.

• Ungefär 35 procent bedömde att deras artrossmärta minskade efter träning, och ungefär lika stor andel angav oförändrad smärta. Drygt 20 procent upplevde ökad smärta av träning.

• Personer med artros använder i hög grad receptfria smärtstillande läkemedel. Ungefär 55 procent uppgav att de använde paracetamol, som exempelvis Alvedon, och 36 procent så kallade NSAID-läkemedel, som Voltaren eller Naproxen. Användningen av receptbelagda läkemedel innehållande opiater som kan vara beroendeframkallande, exempelvis Citodon, Tramadol eller Oxycontin, låg på drygt 10 procent. I gruppen med symtom på artros var användningen av receptfria läkemedel något högre.

• Ungefär fyra av tio med diagnos artros uppgav att de var nöjda med den behandling och rådgivning de fått för sin sjukdom, och ungefär lika många var missnöjda. Drygt tio procent uppgav att de vare sig fått behandling eller rådgivning.

Fakta om artros:

• Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, den blir vanligare med stigande ålder. Närmare en miljon personer i Sverige beräknas ha artros. Sjukdomen är vanlig hos både män och kvinnor, men män får i regel artros tidigare i livet.

• Artros innebär att brosk i lederna angrips och bryts ned snabbare än det byggs upp. Detta ger smärtor och stelhet i angripna leder med sämre ledfunktion som följd. Artros kan också påverka ledhinnor, skelett och ligament.

• De flesta leder i kroppen kan angripas av artros, men det är vanligast i knä, höft, finger, rygg och stortå.

• Långvarig belastning av leder i arbetet eller andra aktiviteter kan öka risken för artros. Fysisk inaktivitet och övervikt är andra riskfaktorer. Tidigare ledskador i samband med idrott kan orsaka artros. Det finns även en ärftlighet för sjukdomen.

• Diagnosen är klinisk och ställs genom den beskrivning som patienten ger i kombination med en undersökning av lederna. i sällsynta fall kan en röntgenundersökning behövas för att utesluta andra sjukdomar.

• Artros behandlas främst genom specifika övningar som syftar till att stimulera brosket och stabilisera leden. Med starkare muskulatur avlastas leden bättre. Vid behov viktkontroll.

• På de flesta orter finns särskilda artrosskolor som hjälper till att ta fram ett individuellt träningsprogram och där får man träffa en person som levt länge med sjukdomen. Det finns även digitala behandlingsprogram.

Om Artros-hjälpen.se

Med upplysningskampanjen Artros-hjälpen.se vill vi sprida kunskap om artros genom att belysa orsaker och sjukdomsförlopp, symtom, undersökningar och diagnostik, livsstilsåtgärder och läkemedelsbehandling.

Upplysningskampanjen vänder sig främst till personer med diagnostiserad artros och personer som tror att de har artros. Även anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade har dock mycket information att hämta här. Kampanjen omfattar fem delar med tillhörande kunskapstest samt fyra mejl med information till intresserade deltagare.

Artros-hjälpen är en upplysningskampanj från Netdoktor i samarbete med Joint Academy. Upplysningskampanjen genomförs med ekonomiskt stöd från Joint Academy. Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av professor Leif Dahlberg, professor i ortopedi vid Lunds Universitet.