18 000 höftfrakturer årligen i Sverige
Idag jobbar du på vårdcentralen när sköterskan ringer angående Fatima, 83 år, som bor på det särskilda boende som du ansvarar för. Hon har ramlat och slagit sig och vill nu inte komma ut ur sängen. Fatima har ont i benet och kan inte belasta det. Benet ser även lite kortare ut än vanligt och ligger lite utåtroterat.
Fatima har råkat ut för en höftfraktur som drabbar cirka 18 000 personer per år i Sverige. Den klassiska bilden med förkortat och utåtroterat ben samt nedsatt förmåga att aktivt röra benet ger misstanke om diagnosen. I många regioner finns så kallade “snabbspår” där ambulanspersonal kontaktar sjukhus/akutmottagning direkt för vidare handläggning och röntgenundersökning.
I de allra flesta fall räcker det med en slätröntgen av höft och bäcken för att ställa diagnosen. Om slätröntgen inte visar tydlig frakturbild, men anamnes och symtom inger klinisk misstanke om höftfraktur, kan kompletterande undersökning med MRT bli aktuell.
De flesta patienter opereras inom 24–48 timmar då tidig operation har visat sig minska morbiditet och mortalitet. Trots detta är mortaliteten efter fyra månader cirka 19 % och 10 % av patienterna förlorar sin gångförmåga.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
