Septisk artrit

Bakgrund

• Septisk artrit:
  • En artrit till följd av en infektion, vanligen med bakterier
  • En septisk artrit är oftast en monoartrit

Epidemiologi

• Ovanlig sjukdom.
• Septisk artrit är vanligast hos små barn och hos äldre.

Etiologi och patogenes

• Infektion i leder uppstår oftast genom att bakterier sprids via blod (hematogen spridning). Det kan uppstå genom direkt kontakt med smittsamma ämnen (genom trauma eller kirurgiska ingrepp) eller genom en spridd infektion från en annan plats.
• Oftast orsakad av S. aureus, men också av streptokocker och pneumokocker. Mindre vanliga orsaker är H. influenzae (hos ovaccinerade vuxna), enterokocker och P. aeruginosa.
• Gonorré kan leda till en monoartrit och bör övervägas vid risk för STI.

ICD-10

• M00 Varig artrit

Anamnes

• Allmän sjukdomskänsla är vanligt.
• Vanliga symtom (>50 % av patienter):
  • Plötsligt insättande ledsvullnad
  • Svår ledsmärta
  • Feber (förekommer i ungefär hälften av alla fall)
• Andra symtom (mindre vanliga):
  • Frysningar
  • Svettningar
  • Lokal rodnad, lokal värmeökning
• Symtom från flera leder samtidigt förekommer (upp till 20 %).

Kliniska fynd

• Vanliga fynd:
  • Ledsvullnad, som kan vara svår att bedöma i vissa leder som till exempel höft, sakroiliakalled eller axel
  • Ledsmärta med minskad rörlighet
• Andra fynd:
  • Värmeökad, erytematös led

Utredning av septisk artrit

• Vid stark misstanke bör patienten remitteras till akutmottagning utan att invänta svar på andra diagnostiska undersökningar.
• Det finns inga kemiska laboratorieanalyser som kan bekräfta diagnosen septisk artrit.
• SR och CRP har begränsat värde men kan användas för att följa upp behandlingen.
• Ledvätska/synovia:
  • Är den viktigaste undersökningen
  • Kan ha en gulgrön färg och vara grumlig, viskositeten är låg
  • Odling av ledvätska för bakterier och svamp är viktigast, alternativt direktmikroskopi eller PCR (innan insatt antibiotikabehandling)
  • Celler, kristaller, laktat och glukos (inklusive P-glukos):
    • Särskilt leukocyter >50 000 per mm³ med >90 % neutrofila granulocyter talar för septisk artrit
    • Lägre värden kan finnas vid borrelia eller gonorré
    • Kristaller kan även förekomma vid septisk artrit
• Bilddiagnostik:
  • Normala bilddiagnostiska fynd kan inte utesluta septisk artrtit

Differentialdiagnoser

• Samtliga diagnoser som kan ge en akut monoartrit, som till exempel giktartrit.
• Inflammation i närliggande strukturer, till exempel bursit eller huden.

Behandling av septisk artrit (bakteriell ledinflammation)

• Antibiotikabehandling.
• Spolning av leden.
• Mobilisering av leden.

Egenbehandling

• Tidig passiv mobilisering i akutfasen med hjälp av fysioterapeut, senare ökad mobilisering till smärtgränsen.

Läkemedelsbehandling

• Antibiotikabehandling i sammanlagd 4 veckor:
  • I början behandling med parenterala antibiotika till feberfrihet och sjunkande CRP (ofta <7 dagar)
• Antibiotikaval:
  • Se Vårdprogram för Led- och skelettinfektioner 2018 (Svenska infektionsläkarföreningen) under Källor nedan

Annan behandling

• Upprepad mekanisk spolning under dag 1–5(7) genom dagliga punktioner eller artroskopiskt lavage.
• Eventuellt andra kirurgiska åtgärder såsom att öppna abscesser.

Komplikationer

• Osteomyelit
• Osteonekros
• Sepsis
• Kroniska ledbesvär
• Benlängdsskillnad
• Död

Prognos

• Prognosen varierar beroende på olika faktorer:
  • Mikroorganismen (sämst prognos med S. aureus)
  • Ålder >65 år
  • Multisjuklighet (till exempel diabetes mellitus och njur-/leversvikt)
  • Infektion i axel, armbåge eller multipla ställen
  • Duration till behandling

Källor

• Gottlieb M, Holladay D, Rice M. Current Approach to the Evaluation and Management of Septic Arthritis. Pediatr Emerg Care. 2019;35(7):509-513.
• Svenska infektionsläkarföreningen. Vårdprogram för Led- och skelettinfektioner 2018.
• Hassan AS, Rao A, Manadan AM, Block JA. Peripheral Bacterial Septic Arthritis: Review of Diagnosis and Management. J Clin Rheumatol. 2017;23(8):435-442.