Plattfothet

Bakgrund

• Plattfothet, pes planus, innebär lågt fotvalv.
• Plattfothet kan vara medfödd eller förvärvad, rigid eller flexibel.
• Hos vuxna personer är behandling endast indicerat vid symtomgivande plattfothet. 
• Rigid plattfot bör alltid bedömas av ortoped. 

Etiologi och patogenes

• Plattfothet hos barn är vanligt förekommande och kräver som regel ingen behandling.
• Barn har mjuk bindväv (ökad ledlaxitet) vilket medför att när foten belastas sträcks den bindvävshinna ut i foten som håller upp fotvalvet, och fotvalvet blir platt (mjuk plattfot).
• Rigid plattfothet kan bero på missbildningar eller kongenitala tillstånd som kan orsaka felställning av foten som till exempel vertikal talus eller coalitio (utebliven separation mellan ben).
• Hos vuxna är posterior tibialis dysfunktion den vanligaste orsaken till förvärvad plattfot.
• Andra tillstånd som kan förorsaka plattfothet är: 
  • Neurologiska sjukdomar som till exempel cerebral pares, myelomeningocele och neuropatier
  • Reumatisk sjukdom i fotens leder
  • Bindvävssjukdomar som Ehler-Danlos syndrom och Marfans syndrom
  • Kort hälsena

ICD-10

• M20 Förvärvade deformiteter i fingrar och tår
  • M21.4 Förvärvad plattfot (pes planus)
• Q66 Medfödda missbildningar av fötterna
  • Q66.5 Medfödd plattfot

Anamnes

• Plattfothet är mycket vanligt hos barn och är ofta asymtomatiskt.
• Hos vuxna är de vanligaste symtomen: 
  • Smärta på medialsida av foten och ankeln
  • Utplaning av fotvalvet
  • Abduktion av framfoten
  • Minskad förmåga att gå längre sträckor
  • Känsla av ostadighet, svaghet och försämrad funktion vid gång

Kliniska fynd

• Vid inspektion ses lågt fotvalv, abduktion av framfoten och valgusställd häl
• Vid inspektion av foten bakifrån kan man observera "too many toes" sign: 
  • Hos en normal fot kan man i vanliga fall se 5:e och del av 4:e tån. Om det föreligger "too many toes sign" kan man se flera tår bakifrån på grund av ökad extern rotation och abduktion av foten
• Rigid plattfot:
  • Fotvalvet är utplanat i både sittande (avlastad fot) och stående ställning samt när personen står på tår
• Mjuk (flexibel) plattfot:
  • Fotvalvet normaliseras vid tågång
  • I tåstående försvinner plattfot och valgisering
• Vid inspektion av gång ses ökad kontakt mellan mediala sidan av foten och underlaget.
• Observera eventuell bakomliggande sjukdom, som genu valgum, stram akillessena och neuromuskulär sjukdom.
• Vid flexibel plattfot ser man att hälen ändrar sig från valgus till varusställning vid tåhävning.
• Vid tibialis posterior dysfunktion ses ofta:
  • Smärta vid palpation distalt och posteriort om mediala malleol samt runt tibialis posterior sena.

Utredning av plattfot

• Smärta och stelhet i foten hos både barn och vuxna bör indicera vidare utredning.
• Diagnos av plattfot ställs främst genom klinisk undersökning. 
• Vid behov kan röntgenundersökning vara indicerat (vid rigid plattfot). 

Differentialdiagnoser

• Fettkudde under foten:
  • Små barn har ofta en fettkudde under fotvalvet vilket gör att det kan uppfattas vara lågt
• Kobenthet (genu valgum):
  • Är vanligt hos barn 3–7 års ålder. Detta leder till att den mediala delen av foten belastas mer än den laterala sidan och kan därför uppfattas som att fotvalvet är lågt
• Stressfrakturer i tarsalbenen
• Skada i tarsometatarsalled (Lisfrancs led) efter en stukning
• Charcotfot till följd av diabeteskomplikationer
• Benigna och maligna tumörer som kan påverka fotvalvet, till exempel plantart fibrom, lipom och i sällsynta fall malignt melanom

Behandling av plattfot

• Behandling (inlägg eller specialanpassade skor) är inte indicerad hos barn med mjuk plattfot.
• Hos vuxna ska plattfot endast behandlas om den är symtomgivande.
• Konservativ behandling är tillräcklig i de flesta av fallen.
• Kirurgisk behandling kan vara indicerad om det rör sig om en rigid plattfot eller underliggande felställningar, eller om konservativ behandling inte gett tillräcklig effekt.

Egenbehandling

• Träning av foten rekommenderas för att förhindra rigid plattfot.
• Inläggssulor som fördelar belastningen över hela fotsulan kan förbättra smärta men åtgärdar inte underliggande strukturell anomali.

Läkemedelsbehandling

• Vid behov kan smärtstillande och antiinflammatorisk behandling initieras.

Annan behandling

• I vissa fall finns det behov av ortopediska hjälpmedel.

Komplikationer

• Mjuk plattfot:
  • Medför ingen ökad risk för senare besvär från fotleder, knän, höfter eller rygg
• Rigid plattfot kan leda till:
  • Ryggsmärtor
  • Tendiniter i underbenen
  • Hallux valgus
  • Hammartår
  • Patellofemoral smärta

Prognos

• Prognosen är god och de flesta har inga eller få besvär och behöver ingen behandling.