Kollateralligamentskada, medial

Bakgrund

• Medial sidoledbandsskada, skador i ligamentum collaterale mediale (MCL).
• Indelning:
  • Grad 1 – MCL har några fibrer som har gått sönder men ligamentet är i stort intakt, öppning av mediala ledspringan med 0–5 mm
  • Grad 2 – MCL har delvis gått sönder men fibrerna ligger fortfarande mot varandra. En viss instabilitet kan föreligga. Öppning av mediala ledspringan med 6–10 mm.
  • Grad 3 – MCL har gått sönder helt med betydande instabilitet. Öppning av mediala ledspringan >10 mm

Epidemiologi

• Vanlig idrottsskada.

Etiologi och patogenes

• Abduktionstrauma, ofta med torsionskomponent.
• Skademekanismen är oftast att någon faller över det lätt flekterade knäet som då pressas ned i valgus.

ICD-10

• S83.4M Medial kollateralligamentdistorsion/ruptur i knäled

Anamnes

• Det är viktigt att kartlägga skademekanismen:
  • Om personen har känt att det lät från knäet kan det tala för en allvarligare skada
• Smärta och känsla av instabilitet i knäet efter ett valgustrauma med eller utan torsionskomponent:
  • Smärtan känns oftast mest över ligamentet
  • Ofta går patienten normalt
• Vanligen finns ingen svullnad av knäet, men det kan uppstå vid samtidiga skador på menisk och korsband.

Kliniska fynd

• I akutfasen kan flexion och extension vara nedsatt. Flexion/extension – fjädrande motstånd mot full extension kan tyda på meniskskada.
• Vanligen uppstår ingen hydrops eller hemartros:
  • Lokal svullnad över ligamentet och hematom är vanligt
• Ömhet/svullnad längs ligamentet.
• Stabilitetstester:
  • Ibland behövs lokalbedövning för att kunna utföra undersökningen
  • Kan vara svåra att utföra och tolka i akutfasen på grund av smärta, de kan behöva senareläggas och utföras efter 3–4 dygn
• Valgusbelastning:
  • Valgusbelastningen ska ske med knät böjt i 30 grader
  • Skadan delas in efter grad av instabilitet
  • Instabilitet i full extension kan tala för posteromedial kapselskada och/eller skada på bakre korsbandet
  • Distinkt ändläge talar för intakt ligament, medan frånvaro av ändläge talar för grad 3 skada
• Vid grad 2–3 föreligger ofta kombinerade skador där korsband och menisk kan vara involverade.
• Bedömning av meniskstatus och korsband ingår i undersökningen.

Utredning av medial kollateralligamentskada

• Röntgen behövs ej rutinmässigt:
  • Kan vara relevant vid hydrops/hemartros eller ömhet över beniga delar

Differentialdiagnoser

• Skada på medial menisk
• Främre korsbandsskada
• Lateral tibiaplatåfraktur
• Lateral kollateralligamentskada
• Skada på lateral menisk
• Bakre korsbandskada

Behandling av medial kollateralligamentskada

• Akuta skador behandlas akut med kyla, kompression, elevation, skydd och vila (PRICE).
• Behandlingen av isolerade skador på det mediala kollateralligamentet är konservativ:
  • Grad 1:
    • Symtomatisk behandling, aktivitetsbegränsningar, alternativ träning utan valgusbelastning
  • Grad 2:
    • Full belastning och fullt rörelseomfång i en ledad (olåst) ortos i sex veckor
  • Grad 3:
    • Som grad 2 skada
    • Kirurgisk behandling har inte visat bättre resultat än konservativ behandling
    • Associerade skador på menisker, korsband, ledkapsel, brosk och ben kan vara indikationer på kirurgisk åtgärd

Läkemedelsbehandling

• Smärtstillande, paracetamol och/eller NSAID.

Annan behandling

• Fysioterapi:
  • Tidig mobilisering rekommenderas
  • Tyngdpunkten läggs på stabilitets-, proprioceptiv- och funktionell träning (tidig funktionell rehabilitering)

Komplikationer

• Ofta associerade meniskskada vid kvarstående smärta.
• Kvarstående instabilitet.

Prognos

• Nästan alla blir smärtfria och får ett funktionellt stabilt knä.
• Grad 3 skador är beroende av associerade skador och läkningen tar oftast betydligt längre tid.

Källor

• Andrews K, Lu A, Mckean L, Ebraheim N. Review: Medial collateral ligament injuries. J Orthop. 2017;14(4):550-554.
• Roach CJ, Haley CA, Cameron KL, Pallis M, Svoboda SJ, Owens BD. The epidemiology of medial collateral ligament sprains in young athletes. Am J Sports Med. 2014;42(5):1103-1109.