Distal radiusfraktur (handledsfraktur)

Bakgrund

• Distal radiusfraktur är den vanligaste typ av fraktur. Det finns flera olika klassifikationssystem. Colles fraktur är den vanligaste formen av distal radiusfraktur hos vuxna. 

Epidemiologi

• Cirka 20 000 fall inträffar årligen i Sverige. 
• Även barn drabbas ofta:
  • Hos barn är det relativt vanligt med epifysiolys i radius distala tillväxtzon

Etiologi och patogenes

• Fall med dorsalflekterad och pronerad handled är den vanligaste orsaken.

ICD-10

• S52 Fraktur på underarm
• S52.5 Fraktur på nedre delen av radius

Anamnes

• Personen berättar ofta att hen har ramlat och tagit emot sig, ofta med utsträckt arm, och omedelbart efteråt fått smärtor i handleden.

Kliniska fynd

• Svullnad, eventuellt blåaktig missfärgning, krepitationer, bajonettställning med dorsal dislokation av det distala fragmentet.
• Det föreligger smärta lokalt, som förvärras vid palpation i frakturområdet.

Utredning av distal radiusfraktur

• Vid klinisk misstanke om distal radiusfraktur utförs röntgenundersökning i första hand. 

Differentialdiagnoser

• Skafoideumfraktur 
• Luxation i handleden
• Underarmsfraktur:
  • Distal ulnafraktur
• Ledbandsskada:
  • Speciellt TFCC (triangulära fibrokartilaginära komplexet) som på röntgen kan ses som en avlösning av processus styloideus ulnae

Behandling av distal radiusfraktur

• Behandling bör bestämmas utifrån funktionsnivå, behov, önskan och typ av skada:
  • Operativ behandling 
  • Icke operativ behandling (gipsbehandling)

Egenbehandling

• Information om rörelseuttag, förebyggande av ödem och aktivitetsnivå bör ges till alla personer med distal radiusfraktur.
• Egenträning efter kontakt med rehabilitering är viktig för att undvika framtida komplikationer.

Läkemedelsbehandling

• Smärtstillande vid behov. 

Annan behandling

• Vid gipsbehandling bör kontakt till rehabilitering initieras inom 1–2 veckor samt vid avgipsning.

Komplikationer

• Felställningar
• Nervskador på nervus medianus och nervus ulnaris 
• Karpaltunnelsyndrom
• Spontanruptur av senor, framför allt extensor pollicis longus
• Kompartmentsyndrom
• Komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS)
• Risk för infektion vid operativa åtgärder
• Ödembildning
• Nedsatt kraft och rörlighet
• Kvarvarande smärta efter frakturläkning

Prognos

• Prognosen är vanligtvis god, men risk för att drabbas av funktions- och aktivitetesnedsättning finns.