Fotledsdistorsion
Bakgrund
- Akut uppkommen skada på ledband och benstrukturer i fotleden.
- Inadekvat behandling kan leda till kroniska besvär som nedsatt rörlighet, smärta och ledinstabilitet.
Epidemiologi
- Incidens:
- I Sverige beräknas förekomsten till cirka 45 000 fotledsskador per år
- Är en av de vanligaste skadorna som drabbar idrottare och motionärer
- Drabbar dock också en icke-idrottande population i stor grad
- Fysisk aktivitet:
- Runt hälften av alla fotledsskador sker vid fysisk aktivitet
- Basket verkar särskilt drabbat enligt en äldre studie
Etiologi och patogenes
- De laterala strukturerna i fotleden skadas oftast:
- Snabba förändringar av riktning, särskilt på ojämnt underlag är en vanlig mekansim
- Skademekanismen involverar talocrural plantarflexion och subtalar inversion
- Lig. fibulotalare anterior (FTA) också kallad ATFL är mest utsatt för skador:
- Ligamentet belastas mest i plantarflexion
- Det har också lägre brottstyrka än de övriga laterala ligamenten
- Vid laterala stukningar sker en skada i detta ligament vid 70 % av fallen
ICD-10
- S93 Luxation och distorsion i leder och ligament på fotleds- och fotnivå
- S93.0 Luxation i fotleden
- S93.2 Ruptur av ligament i fotled och fot
- S93.4 Distorsion i fotled
- S96 Skada på muskel och sena på fotleds- och fotnivå
- S97 Klämskada på fotled och fot
- S99 Andra och icke specificerade skador på fotled och fot
- S99.7 Multipla skador på fotled och fot
Anamnes
- Svullnad och missfärgning vid laterala eller mediala malleolen. Hela ankeln kan vara svullen.
- Lokaliserad ömhet/smärtor.
Fortbildning för läkare
Till fortbildningen »
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Kliniska fynd
- Grundlig palpation är den viktigaste undersökningen:
- Laterala malleolen, femte metatarsalbenet samt skelettstrukturen i övrigt palperas noggrant – var observant på fraktur i proximala fibula
- Palpationssmärta vid ligamentskador är i regel lokaliserad till ligamentet, medan själva malleolen är relativt oöm
- Om det föreligger betydande hematom kan det vara svårt att utesluta fraktur enbart utifrån klinisk undersökning
- Palpation av peroneussenan ingår också i den akuta bedömningen
- Ottawa Ankle Rules är den mest träffsäkra algoritmen för att uttesluta fraktur med klinisk undersökning.
Utredning av fotledsdistorsion
- Klinisk diagnos, men röntgen kan behövas för att utesluta fraktur.
Differentialdiagnoser
- Fotledsfraktur.
Behandling av fotledsdistorsion
- Funktionell immobilisering med tejp, linda eller liknande är akutbehandling tillsammans med tidig mobilisering.
- Fysioterapi för att återvinna proprioception är av stor vikt.
- I svåra fall kan kirurgi utföras men mycket ovanligt.
Enkät om RS-virus
Till enkäten »
Enkät
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Egenbehandling
- Immobilisering/mobilisering, tejpning, lindning:
- Tejpa eller linda, ihop med tidig mobilisation, har god effekt
- Att immobilera funktionellt, det vill säga med elastisk linda, elastisk tejp, ortoser med flera ger bättre resultat än total immobilisering
- Kinesiotejp, det vill säga tejp med större rörlighet, verkar ge bäst resultat
- Lokala NSAID i gelform kan vara effektiva.
Annan behandling
- Operativ behandling:
- Är endast aktuellt i mycket speciella fall av kroniska fotledsbesvär
- Det finns ingen konsensus om huruvida kirurgi är bättre än funktionell behandling vid fotledsskador, utom att kirurgi är gynnsamt vid allvarliga rupturer
Komplikationer
- Kroniska besvär med smärtor, stelhet och svullnad:
- Kan bero på broskskador – kondrala eller osteokondrala frakturer – och diagnostiseras bäst med hjälp av MRT
- Anterolateralt synovialt smärtsyndrom – artroskopi med lokal synovektomi kan vara en lösning
- Instabilitetsbesvär av kroniskt slag förekommer hos cirka 10 %:
- Mekanisk instabilitet kan påvisas med stresstester – eventuellt kan man göra operativ rekonstruktion
- Funktionell instabilitet kan bland annat bero på peroneussvikt i form av nedsatt styrka och/eller proprioceptiv funktion
Prognos
- Många får en kroniskt instabil fotled.
Källor
- Chen E, McInnis K, Borg-Stein J. Ankle Sprains: Evaluation, Rehabilitation, and Prevention. 1537-890X/1806/217–223. Current Sports Medicine Reports. 2019
- Hagelqvist L, Andernord D, Karolsson J, et al. Fotledsdistorsion. Läkartidningen. 2014;111:CM7F
- Waterman BR, Owens BD, Davey S, Zacchilli MA, Belmont PJ Jr. The epidemiology of ankle sprains in the United States. J Bone Joint Surg Am. 2010;92(13):2279-2284. doi:10.2106/JBJS.I.01537