MR och artroskopi – ifrågasatta metoder vid artros

Under 2010 undersöktes över 50 000 onda knän i Sverige med MR. Med magnetkameran hittas ofta vävnadsförändringar i menisken, som härleds till patientens smärta.

– Men bara för att man har en exklusiv metod att undersöka med kan man inte dra den förhastade slutsatsen att de förändringar man ser är de som orsakar problemen, säger Leif Dahlberg.

Klinisk diagnos

I en studie publicerad i NEJM 2008, där man hos 991 personer i åldern 50 till 90 år undersökt höger knä med MR – utan hänsyn till om personerna hade knäproblem eller inte, fann man exempelvis att 61 procent hade skador i menisken utan att ha ont av det.

Leif Dahlberg, professor i ortopedi och överläkare vid Skånes universitetssjukhus

– Artros är en klinisk diagnos och ska i första hand diagnostiseras med hjälp av anamnes och klinisk undersökning. Röntgenundersökning kan göras om det råder osäkerhet om diagnosen eller där specialistremiss övervägs. MR däremot fyller ingen funktion i klinisk vardag avseende artrosdiagnostik.

27 000 av de MR-undersökta knäna under 2010 utfördes i Stockholm, och av dessa skedde 25 000 i privat regi. I Stockholm utförs således 13 undersökningar per 1000 invånare, att jämföra med knappt 3,5 i övriga landet.

– Den ojämna fördelningen tyder på att det inte kan vara enbart symtom som styr, snarare verkar det råda delade uppfattningar om behov, menar Leif Dahlberg.

Läs även: Medicinsk översikt om Artros »

[ReadMoreLinkBoxSecond]

Missriktad vård vid artros

En stor risk med de många MR-undersökningarna är enligt Leif Dahlberg att de positiva fynden många gånger kan leda till artroskopisk kirurgi, en metod som saknar evidens vid artros och därmed står på ”icke-göra-listan” i den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.

– Artroskopi vid artros är ett exempel på missriktad vård som innebär onödiga kostnader för samhället och medför att korrekt diagnostik fördröjs vilket samtidigt försenar start av evidensbaserad behandling; det vill säga god information, träning och viktreduktion vid behov.

Ändå utfördes över 230 artroskopier vid artros och meniskskada per 100 000 invånare i Sverige under åren 2007 till 2009, bland patienter över 40 år. De regionala skillnaderna är stora och Kalmar län toppar listan med 393 artroskopier per 100 000 invånare, följt av Stockholm med 359, att jämföra med Värmlands 106.

10 000 av de 12 000 artroskopier som 2008 utfördes på patienter över 40 år med artros eller meniskskada, uppskattas enligt Öppna jämförelser ha utförts på tveksam indikation. Av dessa 12 000 hade cirka 6 000 diagnosen artros.

– En viktig indikation för artroskopisk kirurgi är att det föreligger ett mekaniskt hinder i knäet. Men vid genomgång av operationsberättelser visar det sig att mindre än hälften har en skada som skulle kunna ge ett mekaniskt hinder. Totalt har knappt 20 procent en diagnos som bör kunna ge ett mekaniskt hinder. Hos övriga kan det som patienten upplevt som ett hinder lika gärna vara smärtan eller att det inte känns som att knäleden glider riktigt som den ska. Det är framför allt dessa patienter som inte ska artroskoperas.

[ReadMoreLinkBoxThird]

Placeboeffekt

Artroskopi vid artros eller meniskskada har undersökts i några väldesignade studier där man jämfört artroskopi med placebo samt också med benträning. 

– Slutsatsen är att en artroskopi ger en placeboeffekt och att den inte säkert tillför något till de goda resultat som träning ger. Erfarenheten visar också att många av dessa patienter ofta inte får tillräcklig symtomlindring av en artroskopi, säger Leif Dahlberg.