Snarkning

Bakgrund

• Inspiratoriskt ljud som uppkommer under sömn och som orsakas av att vävnaden i farynx mellan de inre näsöppningarna (choanae) och epiglottis faller samman.
• Lätt till måttlig snarkning är att betrakta som ett normalt fenomen.

Epidemiologi

• Snarkning är mycket vanligt.
• Det är vanligare bland män och ökar med åldern upp till cirka 60-årsåldern.

Etiologi och patogenes

• Komplexa orsaker där betydelsen av de enskilda komponenterna varierar hos individen.
• Under sömn slappnar muskeltonusen i de övre luftvägarna av och luftkanalen blir trängre, vilket ökar risken för snarkning:
  • Alkohol och sömnmedel minskar muskeltonusen ytterligare
• Luftvägarna blir trängre när man ligger ner och under djup sömn (REM-sömn), då musklerna slappnar av och tungan kan falla bakåt i svalget.
• Snarkning kan orsaka hypoxi som leder till orolig sömn och uppvaknande – något som är karakteristiskt vid sömnapnésyndrom.

ICD-10

• R06.5 Munandning och snarkning

Anamnes

• Snarkning rapporterad av patient eller anhörig.
• Anamnes på nästäppa?
• Om det finns dagtrötthet och rapporterade andningsuppehåll under sömnen bör sömnapnésyndrom misstänkas.

Kliniska fynd

• Snarkare har ofta stor uvula och hypertrofa tonsiller.
• Vissa har till viss grad överbett med bakåtfallande haka och/eller hypertrofa tonsiller.
• Övervikt är vanligt.
• Vid nästäppa av oklar anledning – finns tecken till septumdeviation, näspolyper eller nasalstenos?
  • Observera att ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida, där anamnes eller status inte ger annan förklaring, ska föranleda misstanke om huvud- och halscancer

Utredning av snarkning

• Eventuellt sömnundersökning – nattlig andningsregistrering, NAR, eller polysomnografi vid misstanke om sömnapnésyndrom.

Differentialdiagnoser

• Sömnapnésyndrom.

Behandling av snarkning

• De allra flesta behöver ingen behandling utöver enkla råd.
• Bettskena (specialanpassad av läkare eller tandläkare med erfarenhet av behandling av snarkning).
• Kirurgi kan vara aktuellt i sällsynta fall vid mycket uttalade besvär som inte förbättras av konservativ behandling.

Egenbehandling

• Patienten bör eventuellt uppmanas att gå ned i vikt.
• De flesta snarkar mindre när de ligger på sidan:
  • För att förhindra ryggläge kan man prova att sy in en tennisboll i ryggen på pyjamaströjan
• Användning av alkohol på kvällen eller sömnmedel förvärrar ofta besvären och bör undvikas.
• Rökning bör undvikas eftersom det bidrar till snarkning, bland annat genom att öka tendensen till nästäppa.
• Se till att sova tillräckligt, snarkning förvärras vid tung sömn.
• Näsvingevidgare kan lindra snarkning som är kopplad till nästäppa.

Annan behandling

• Behandling av nästäppa beroende på bakomliggande orsak:
  • Nasala steroider kan ofta provas
• Bettskena:
  • Används på natten
  • Skenan måste utformas efter individen genom en avgjutning av överkäken och underkäken som görs hos tandläkare
  • Skenan, som är av mjuk plast, skjuter underkäken något framåt, då hålls luftvägarna öppna så att snarkning och därmed sömnapné förhindras
  • Har bra effekt för många och är enkel att använda
• PAP-behandling, finns olika med olika tekniker:
  • Övertrycket kan hållas konstant (CPAP), regleras automatiskt minut för minut (APAP) eller följa och fördjupa andetagen (BilevelPAP)
  • Förstahandsval hos patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom

Kirurgi

Nasala interventioner

• Det finns många olika kirurgiska metoder vid förträngning i näsan, och ingreppet beror på den underliggande orsaken.

Uvulopalatoplastik (UPP) och uvulopalatofaryngoplastik (UPPP)

• Evidensen för svalgkirurgi vid snarkning är begränsad och bör endast övervägas hos patienter som har provat viktminskning, undvikande av tobak och alkohol, sömnpositionsbehandling och behandling mot eventuell nästäppa utan tillräcklig effekt.
• Kan i sällsynta fall vara indicerad vid uttalad snarkning, men effekten är betydligt mer tveksam än vid obstruktivt sömnapnésyndrom.
• Målet med interventionerna är att sträcka upp den mjuka gommen. Vid ingreppet avlägsnas uvula med den nedersta delen av den mjuka gommen och oftast även tonsillerna.
• Med åren avtar effekten av ingreppet.

Implantat

• Insättning av en nål med ett implantat i gommen.
• Implantatet ligger kvar i muskeln i gommen så att den blir styv.

Tonsillektomi och adenektomi

• Kan vara aktuellt hos barn som har tilläggsindikationer för kirurgi såsom recidiverande tonsilliter eller nasal obstruktion på grund av hypertrofisk adenoid.

Komplikationer

• Partner får störd sömn.
• Sömnapné.

Prognos

• Som regel ökar problemen fram till 60-årsåldern.

Källor

• Stuck BA, Hofauer B. The Diagnosis and Treatment of Snoring in Adults. Dtsch Arztebl Int. 2019;116(48):817-824
• Aarts MC, Rovers MM, van der Heijden GJ, et al. The value of a mandibular repositioning appliance for the treatment of nonapneic snoring. Otolaryngol Head Neck Surg. 2011;144:170-173
• Snoring in adults. UpToDate. Last updated: Jan 06, 2023