Sekretorisk otitis media (SOM)

Bakgrund

• Sekretorisk otitis media (SOM):
  • Innebär en ansamling av vätska i mellanörat utan att det föreligger en akut inflammation eller infektion
  • Kallas också för sekretorisk mediaotit, serös mellanöreinflammation, otosalpingit eller på engelska glue ear

Epidemiologi

• Tillståndet är vanligast hos barn mellan 2–5 år:
  • Ungefär 80–90 % av den gruppen får SOM
  • Vid treårsåldern har nästan alla barn haft minst en SOM-episod
• Incidens:
  • Incidensen är högst hos barn mellan 1–3 år
  • Recidivfrekvensen är hög
• Kön:
  • SOM är något vanligare hos pojkar
• Vuxna:
  • Ovanligare

Etiologi och patogenes

• SOM kan uppträda som primärt tillstånd (ovanligt) och som följd av en genomgången akut mediaotit (vanligt):
  • Särskilt hos barn <2 har inte alltid episoden med akut mediaotit känts igen
  • Cirka 10–20 % av barnen med akut mediaotit har SOM efter tre månader och antibiotikabehandling påverkar inte den siffran
• Dysfunktion i örontrumpeten:
  • Svullen slemhinna eller annan orsak till dysfunktion i örontrumpeten leder till en täppt tuba och därmed undertryck i mellanörat
  • Irritation av slemhinnan leder till ökad sekretproduktion med vätskebildning i mellanörat och hörselnedsättning som resultat
  • Hos vuxna:
    • SOM förekommer av och till hos vuxna efter en övre luftvägsinfektion eller efter en flygresa/barotrauma
    • I ovanliga fall en lokal tumör vara orsaken till SOM

ICD-10

• H65 Icke varig inflammation i mellanörat
  • H65.3 Kronisk mukös mellanöreinflammation
  • H65.9 Icke varig mellanöreinflammation, ej specificerad som akut eller kronisk

Anamnes

• Hörselnedsättning är det vanligaste symtomet:
  • Mindre barn klagar inte alltid själv om hörselnedsättning men det kan finnas indirekta tecken såsom försämrad språkutveckling, oförklarlig irritation eller aggression, försämrade skolprestationer, behov av upprepning på vad man har sagt, att ljud från tv eller radio ska höjas eller svårigheter att höra vad som blir sagt i bullriga miljöer
  • Äldre barn och vuxna kan själv ofta ange att hörseln är påverkad
• Andra symtom:
  • Lockkänsla
  • Tinnitus

Kliniska fynd

• Otoskopi:
  • Luftbubblor eller vätskespegel kan synas bakom trumhinnan
  • Trumhinnan kan ha ett normalt utseende men är ibland något (grå-)gulaktig till följd av vätskan i mellanörat
  • Processus brevis kan vara mer prominent och hammarskaftet är mer horisontalställt än normalt och det kan förekomma radiellt förlöpande kärl
• Hörseltestning med användning av stämgaffel rekommenderas:
  • Kan endast utföras hos något äldre barn, från ungefär 4 års ålder
  • Resultaten talar för ledningshinder
• Undersökning av munhåla och svalg samt regionala lymfkörtlar, särskilt hos vuxna. 

Utredning av sekretorisk otitis media (SOM)

• Diagnosen ställs i första hand via otoskopi; minskad trumhinnerörlighet tillhör diagnosen SOM.

Differentialdiagnoser

• Kronisk otit.
• Akut otit.
• Infiltrerande tumör i epifarynx vid ensidig SOM hos vuxna.
• Annan orsak till hörselnedsättning hos barn, vuxna eller äldre.
• Dysfunktion i örontrumpeten.
• Infiltrerande tumör i epifarynx vid ensidig SOM :
  • Ensidig serös mediaotit (otosalpingit) hos vuxna och tonåringar ska föranleda misstanke om cancer om inte anamnes eller status ger annan förklaring, exempelvis pågående infektion

Behandling av sekretorisk otitis media (SOM)

• Aktiv expektans i 3 månader (barn):
  • Cirka 80 % av barn tillfrisknar efter 3 månader
• Läkemedelsbehandling har inte visat sig ha någon effekt på SOM.

Egenbehandling

• Autoinflation:
  • Innebär inblåsning av luft i mellanörat genom örontrumpeten med hjälp av ett övertryck i nässvalget genom exempelvis Valsalvas manöver eller hjälpmedel för autoinflation (Otovent eller Politzerballong) är en enkel och biverkningsfri åtgärd
• Personen med SOM bör inte utsättas för tobaksrök.

Läkemedelsbehandling

• Det finns inga läkemedel som rekommenderas vid SOM.
• Behandling av rörotit, se komplikationer.

Annan behandling

• Behandling med ventilationsrör:
  • Indikationer:
    • Barn med dubbelsidig SOM som pågått ≥3 månader,
      som har en verifierad hörselnedsättning på ≥25 dB (tmv4) och där hörselnedsättningen påverkar sociala funktioner
    • Barn med dubbelsidig SOM som pågått ≥6 månader, som därutöver har en verifierad hörselnedsättning på ≥25 dB (tmv4) eller där hörselnedsättningen påverkar sociala funktioner
    • Barn med annat funktionshinder som kan påverka kommunikationsförmågan ska erbjudas rörbehandling mera frikostigt
    • Barn som tidigt får recidiv av SOM med funktionsnedsättande hörselnedsättning när båda rören stötts ut, ska erbjudas nya rör snarast
    • Barn med ensidigt verifierad SOM bör endast rörbehandlas om de har uttalade symtom
  • Den positiva effekten är omtvistad, vilket möjligen kan förklara varför förekomsten av rörbehandling skiljer sig mellan olika länder
  • I det långa loppet verkar inte rörbehandling ha effekt på barnens utveckling
  • Komplikationer av rörbehandling:
    • Rörotit
    • Blödning vid ingreppet
    • Permanent perforation av trumhinnan (kronisk otit)
    • Tympanoskleros
    • Kolesteatom
  • Försiktighetsåtgärder:
    • Inga särskilda skyddsåtgärder behövs, förutom möjligen vid dykning då öronskydd eller öronproppar kan användas
  • Avlägsnande av rör:
    • Behövs ej rutinmässigt
• Adenoidektomi (abrasio):
  • Vid behov av den andra rörbehandlingen hos barn >3 år oavsett adenoidens storlek
• Hörapparat:
  • Kan övervägas hos vissa personer som till exempel individer med Downs syndrom

Komplikationer

• Obehandlad SOM:
  • Permanent hörselnedsättning
  • Permanent försvagad social och intellektuell utveckling
  • Kronisk otit och kronisk adhesiv otit med risk för kolesteatom
  • Myringoskleros, ärrvävnad med kalkansamling i trumhinnan
• Rörotit:
  • 20-30 % av öron med dränage blir infekterade. Symtomet är att det rinner ur örat.
  • Barn med rinnande rörotit behandlas i första hand med örondroppar med polymyxin B om de i övrigt är opåverkade. Alternativ är lokala medel med ciprofloxacin eller kombination grupp III-kortikosteroid och ciprofloxacin

Prognos

• I allmänhet läks SOM spontant.
• Cirka två tredjedelar har läkt ut efter en månad och cirka 90 % efter 6 månader.
• Prognosen är något mer oklar hos vuxna.

Källor

• Venekamp RP, Burton MJ, van Dongen TM, et al. Antibiotics for otitis media with effusion in children. Cochrane Database Syst Rev. 2016 Jun 12;6:CD009163.
• Atkinson H, Wallis S, Coatesworth AP. Otitis media with effusion. Postgrad Med 2015; 127(4): 381-5.
• SBU. Rörbehandling vid inflammation i mellanörat. 2008 (hämtad 2019-07-24).
• Svensk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi, Svensk medicinsk audiologisk förening och Svensk förening för allmänmedicin. Nationella rekommendationer för rörbehandling av barn med öroninflammationer (hämtad 2019-07-24).