Barotrauma, örat

Bakgrund

• Tryckskillnadstrauma som tillfogats mellanörat/innerörat.

Epidemiologi

• Kan uppstå vid exempelvis flygresor, dykning eller explosioner.

Etiologi och patogenes

• Vid nedstigning med flyg uppstår undertryck i mellanörat i förhållande till trycket i hörselgången, en tryckskillnad som måste utjämnas:
  • En trång, inflammerad eller dåligt fungerande örontrumpet hindrar nödvändig lufttillförsel till mellanörat
  • Eftersom tryckskillnaden ökar dras trumhinnan inåt och sträcks ut
  • Detta kan leda till blödning i trumhinnan, bildande av vätskeexsudat i mellanörat och ibland till sprucken trumhinna
• Vid sensorineural hörselnedsättning och yrsel har det uppstått en ruptur i det ovala eller runda fönstret (perilymfatisk fistel), något som till exempel kan ske vid dykning då tryckskillnaderna är större.

ICD-10

• T70.0 Otitiskt barotrauma

Anamnes

• Öronvärk, lockkänsla, eventuellt tinnitus:
  • Öronvärken beror på att trumhinnan är utsräckt och om trumhinnan spricker släpper öronvärken plötsligt
• Lokala smärtor över bihålorna är ganska vanligt.
• Symtomen uppstår oftast under flygresa, vid snabba höjdförändringar eller vid dykning.
• Undervattensdykning utgör den största risken och ger vanligtvis de mest uttalade besvären.
• Eventuellt sensorineural hörselnedsättning och akut yrsel, vilket talar för en skada i innerörat (allvarlig skada).

Kliniska fynd

• Otoskopi är ofta normal, men fynd som kan finnas är:
  • Indragen trumhinna, nedsatt rörlighet vid siegling
  • Vätskenivå bakom trumhinnan
  • Hematotympanon (blod i mellanörat)
  • Ruptur av trumhinnan (själva rupturen kan vara svår att se)
• Hörselnedsättning.
• Vid yrsel som beror på skada i innerörat finns ofta nystagmus som kan förvärras vid valsalvamanöver.

Utredning av barotrauma i örat

• Om det inte misstänks skada på innerörat ställs diagnosen baserat på följande:
  • Anamnestiskt barotrauma
  • Typisk klinisk bild
  • Eventuellt fynd vid otoskopi med retraktion av trumhinnan, ökad vaskularisering och vätska i mellanörat
• Om skada på innerörat misstänks, exempelvis vid hörselnedsättning och akut yrsel, ska Webers och Rinnes test utföras för att skilja mellan sensorineural och konduktiv hörselnedsättning:
  • Weber – lateralisering?
    • Stämgaffel (512 Hz) placeras i mittlinjen på skalpen eller i panna
    • Vid normal hörsel hörs ljudet i mittlinjen
    • Vid ensidig sensorineural hörselnedsättning finns lateralisering till det friska örat
    • Vid ensidigt ledningshinder finns lateralisering till det sjuka örat
    • Testet är till liten nytta vid bilateral hörselnedsättning
  • Rinnes test:
    • Stämgaffel placeras på mastoidbenet (benledning), när patienten inte längre kan höra ljudet från stämgaffeln placeras den framför hörselkanalen (luftledning)
    • Vid normal hörsel hörs luftledning bättre än benledning
    • Luftledning hörs bäst (Rinne positivt), normalt eller ett uttryck för sensorineural hörselnedsättning
    • Benledning hörs bäst (Rinne negativt), tyder på konduktiv hörselnedsättning (defekt i trumhinnan eller skada på hörselbenskedjan)
• Barotrauma i innerörat:
  
  • Vestibulära undersökningar på ÖNH-avdelningen (videonystagmografi med kalorisk stimulering, balansplattform, audiometri)

Differentialdiagnoser

• Akut mediaotit (AOM).
• Sekretorisk otitis media (otosalpingit).
• Främmande kropp i hörselgången.
• Vaxpropp.
• Hörselnedsättning av annan orsak.
• Vid dykning kan tryckfallssjuka (dykarsjuka, drabbar vanligen flera organ) vara en differentialdiagnos. Tryckfallssjuka uppstår dock alltid vid uppstigning, medan barotrauma i örat nästan alltid uppstår vid nedstigning. 

Behandling av barotrauma i örat

• Behandlingen består i första hand av profylax.
• De flesta skador som uppkommer som följd av barotrauma läker av sig själva.

Egenbehandling

• Öronvärk kan behandlas med paracetamol eller COX-hämmare (NSAID).

Annan behandling

• Vid allvarliga skador i innerörat med svår yrsel eller hörselnedsättning som inte går över, kan tympanoplastik och lappning av det runda eller ovala fönstret (perilymfatisk fistel) behövas.
• Vid tryckfallssjuka kan behandling med hyperbar syrgas i tryckkammare bli aktuellt.

Förebyggande åtgärder

• Trauma i bihålor och mellanöra:
  
  • Det är oklart vilken som är den bästa läkemedelsprofylaxen för predisponerade individer när flygning och dykning är nödvändigt:
    • Orala adrenergika (Rinexin® 50 mg x 2) är förmodligen mest effektiva, men slemhinneavsvällande nässprejer, nasala och systemiska steroider har också använts
    • Ballong för näsinsufflation (Otovent®) kan prövas hos dem som har svårt att utjämna trycket i mellanörat under flygning
  • Ballongdilatation och laserplastik av örontrumpeten kan övervägas i utvalda fall, men det finns inga större studier av effekten hos vuxna
• Åtgärdande av underliggande sjukdom (kroniska övre luftvägsinfektioner, tandkirurgi) är den bästa profylaxen.

Komplikationer

• Skada i innerörat med perilymfatisk fistel som ger hörselnedsättning och yrsel/tinnitus.

Prognos

• Hos de allra flesta går symtomen tillbaka spontant.
• Vid skada i innerörat försvinner oftast yrsel och tinnitus så småningom, men det kan i allvarliga fall ta veckor till månader.

Källor

• Russo AC, Marqueze EC, Furst MSG, Benevides EASE, Roscani RC, Salim CA, Guimarães PCV. Aircrew Health: A Systematic Review of Physical Agents as Occupational Risk Factors. Int J Environ Res Public Health. 2023 May 17;20(10):5849. doi: 10.3390/ijerph20105849. PMID: 37239575 PubMed
• Naouri D, Lapostolle F, Rondet C et al. Prevention of Medical Events During Air Travel: A Narrative Review. Am J Med. 2016 Sep;129(9):1000.e1-6. doi: 10.1016/j.amjmed.2016.05.013. Epub 2016 Jun 4. PMID: 27267286 PubMed
• Stangerup SE, Tjernström O, Klokker M et al. Point prevalence of barotitis in children and adults after flight, and effect of autoinflation. Aviat Space Environ Med. 1998 Jan;69(1):45-9. PMID: 9451533 PubMed
• Vernick DM. Ear barotrauma. UpToDate, last updated Oct 31, 2024. UpToDate