Akut mediaotit (AOM)

Bakgrund

• Akut mediaotit (AOM) är en akut infektion i mellanörats slemhinnor.

Epidemiologi

• Den vanligaste bakterieinfektionen hos barn.
• Vanligast under 2 års åldern.

Etiologi och patogenes

• AOM uppträder i regel sekundärt till en övre luftvägsinfektion med slemhinnesvullnad i näsa, epifarynx och i tuba auditiva.
• Bakterier är orsak till AOM i de flesta fall, påvisas hos cirka 70 % av fall med utbuktande trumhinna.

ICD-10

• H66 Varig och icke specificerad mellanöreinflammation
  • H66.0 Akut varig mellanöreinflammation
  • H66.9 Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig

Anamnes

• Akut uppkomst av öronvärk, ofta under eller efter förkylning. Öronvärk kan saknas i upp till 60 % av alla barn med AOM.
• Allmänsymtom hos barn:
  • Oroligt barn
  • Försämrad aktivitet, aptit och sömn
• Feber:
  • Feber förekommer i mindre än hälften av fallen
• Nedsatt hörsel förekommer.
• Vid spontan perforation minskar värken abrupt och det rinner varigt sekret in i hörselgången.

Kliniska fynd

• Otoskopi:
  • Kraftigt rodnad och eventuellt chagrinerad, förtjockad och utbuktande trumhinna, och minskad rörlighet av trumhinnan är karakteristiskt
• Trumhinnans rörlighet testas med pneumatisk otoskopi, normal rörlighet talar emot akut mellanöreinflammation.

Utredning av akut mediaotit

• Diagnostiska kriterier för AOM:
  • Snabbt insättande symtom, till exempel öronsmärta, skrikighet, irritabilitet, feber, försämrad aktivitet/aptit/sömn, oftast under en pågående ÖLI
  • Fynd av trumhinneinflammation och pus i mellanörat eller i hörselgången

Värdering av kliniska fynd vid symtom på AOM
Säker AOM:	Purulent sekretion och/eller perforerad/chagrinerad trumhinna, eller buktande, ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig trumhinna
Osäker AOM:	Ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig, ej buktande trumhinna, eller trumhinnan kan inte bedömas
Ej AOM:	Färgförändrad rörlig trumhinna eller genomskinlig, indragen eller normalställd, orörlig trumhinna (= SOM)

Differentialdiagnoser

• Serös otit
• Extern otit
• Röd trumhinna hos småbarn som skriker/gråter
• Myringit
• Herpes zoster oticus

Behandling av akut mediaotit

• Aktiv expektans rekommenderas för barn 1–12 år med säkerställd akut mediaotit utan komplicerande faktorer samt patienter med osäker AOM oavsett ålder utan komplicerande faktorer.
• Rekommendera återbesök efter två till tre dagar vid utebliven förbättring samt omgående vid försämring, oavsett om antibiotikabehandling ges eller inte.

Egenbehandling

• Förhöjt huvudläge (högläge) kan dämpa värken.
• Smärtstillande vid behov.

Läkemedelsbehandling

• Vid säker AOM rekommenderas antibiotikabehandling för:
  • Barn 1–12 år med AOM och komplicerande faktorer, till exempel svår värk trots adekvat analgetikabehandling, infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom, missbildningar eller frakturer i ansiktsskelett eller inneröra, känd sensorineural hörselnedsättning, Cochleaimplantat, mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr)
  • Barn <1 år samt ungdomar >12 år och vuxna
  • Barn <2 år med bilateral AOM
  • Alla med perforerad AOM oavsett ålder
• Antibiotikabehandling:
  • Barn:
    • Penicillin V (fenoximetylpenicillin) 25 mg/kg x 3 i 5 dagar
    • Vid penicillinallergi typ 1 hos barn <40 kg: erytromycin oral suspension 10 mg/kg x 4 (alternativt 20 mg/kg x 2) i 7 dagar
    • Vid penicillinallergi typ 1 hos barn >40 kg: erytromycin tabletter 500 mg x 4 (alternativt 1 g x 2)
    • Vid recidiv inom en månad: PcV 25 mg/kg x 3 i 10 dagar alternativt amoxicillin 20 mg/kg x 3 i 10 dagar
    • Vid terapisvikt: amoxicillin 20 mg/kg x 3 i 10 dagar
  • Vuxna:
    • PcV 1,6–2 gram x 3 i 5 dagar
    • Vid penicillinallergi typ 1 hos vuxna >40 kg: erytromycin enterokapslar 500 mg x 4 (alternativt 1 g x 2)
    • Terapisvikt: amoxicillin 750 mg x 3 i 10 dagar

Annan behandling

• Analgetika:
  • Säkerställ adekvat smärtstillande behandling
• Insättning av ventilationsrör kan bli aktuellt vid recidiverande sjukdom:
  • Läs mer om indikationer för rörbehandling i Nationella rekommendationer för rörbehandling av barn med öroninflammationer

Komplikationer

• Allvarliga komplikationer är mycket sällsynta i välutvecklade samhällen, men är något vanligare hos de yngsta barnen och vuxna.
• Sekretorisk mellanöreinflammation (SOM):
  • Diagnosen används om det finns hörselnedsättning/lockkänsla
  • Små barn kan oftast inte berätta om symtom. Det kan finnas indirekta tecken såsom försämrad språkutveckling, oförklarlig irritation eller aggression, försämrade skolprestationer, behov av upprepning på vad man har sagt, att ljud från tv eller radio ska höjas eller svårigheter att höra vad som blir sagt i bullriga miljöer
  • Vuxna och äldre barn kan berätta om hörselnedsättning, öronsus och balansrubbning
• Kronisk otitis media:
  • Kronisk perforation
• Intrakraniella komplikationer:
  • Meningit, sinustrombos, epidural abscess, intracerabral abscess, subduralt empyem, trombos i arteria carotis
• Akut mastoidit:
  • Ungefär 20–60 fall per år i Sverige; frekvensen har inte ökat trots minskad användning av antibiotika
  • Retroaurikulär svullnad är det vanligaste symtomet
  • Ett ensidigt utstående öra bör leda till misstanke om mastoidit
  • Något trång hörselgång vid otoskopi ("sänkning av taket")
• Labyrintit.
• Perifer facialispares.

Prognos

• Prognosen av varje episod av akut öroninflammation är god, men upp till 10 % kan ha ett mer långvarigt förlopp av otit:
  • Vanligast är sekretorisk mellanöreinflammation
• Barn under fyra år:
  • Kontroll efter 3 månader vid dubbelsidig AOM eller ensidig AOM med SOM på andra örat
• Vid dubbelsidig, SOM med symtom på hörselnedsättning under minst tre månader rekommenderas remiss till ÖNH-specialist.
• Vid dubbelsidig SOM utan symtom på hörselnedsättning rekommenderas ny uppföljning efter ytterligare tre månader.

Källor

• Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (2022) – Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Strama.
• Läkemedelsverket (2010). Otit (akut mediaotit - AOM). Behandlingsrekommendation. 2010:(21)5.