Adenoidhypertrofi

Definition

• Adenoiden utgörs av lymfoid vävnad i epifarynx och är en del av den lymfatiska ringen i svalget.
• Tillväxt av den lymfoida vävnaden är ett fysiologiskt fenomen som sker hos barn upp till skolåldern, därefter tillbakabildas adenoiden och hos vuxna ses endast en rest.

Bakgrund och epidemiologi

• Förekomsten av adenoidhypertrofi har uppskattats till cirka 35 %.
• Tillväxten är mest aktiv mellan 3–6 års ålder.
• Är tillsammans med förstorade tonsiller den vanligaste orsaken till obstruktiv sömnapné hos barn.

Orsak och sjukdomsmekanism

• Orsaken till adenoidhypertrofi är inte fullständigt känd.
• Frekventa luftvägsinfektioner, allergier med luftvägssymtom och exponering för tobaksrök verkar spela roll.

ICD-10

• J35.2 Hypertrofi av adenoider

Anamnes och kliniska fynd

• Symtomen kan vara mekaniskt orsakade, infektiöst betingade eller vara av allmän karaktär. 
• Mekaniska besvär: 
  • Nästäppa, munandning, nasal röst, snarkning och sömnstörning
  • Ocklusion av tubarostierna kan ge leda till undertryck och vätskeansamling i mellanörat med lockkänsla och hörselnedsättning, sekretorisk otit
  • Sekretorisk otit >3 månader kan ge misstanke om adenoidhypertrofi  
• Infektioner:
  • Luftvägspatogener kan orsaka en infektion i adenoiden vilket kan visa sig tilltagande nästäppa och andra obstruktiva besvär samt illaluktande andedräkt 
• Allmänna symtom:
  • Dagtrötthet och koncentrationssvårigheter kan förekomma till följd av påverkad sömn 
• Barn med långvarig anamnes på förstorad adenoid kan uppvisa vissa karakteristiska drag i sitt utseende: 
  • Långvarig munandning kan påverka ansiktets utveckling och ge en förlängd ansiktsform och felaktig bettutveckling
• Undersökning av farynx:
  • I extrema fall ses adenoida vegetationer under den mjuka gommens bakre kant
• Främre rinoskopi:
  
  • Kan utföras med nässpekulum
  • Görs framför allt för att bedöma om det kan finnas främmande föremål i näshålan, tydliga polyper och/eller anatomiska förklaringar till symtomen
• Bakre rinoskopi:
  
  • Pannlampa och spegel riktad upp mot epifarynx kan användas för att visualisera en förstorad adenoid men undersökningen kan vara svår och kräver i de flesta fall god erfarenhet
• Otoskopi:
  
  • Eventuellt fynd som vid sekretorisk otitis media

Utredning av adenoidhypertrofi

• Fiberskopi genom näsan kan genomföras hos de allra flesta barn för att påvisa adenoidhypertrofi.

Differentialdiagnoser

• Andra orsaker till nasal obstruktion, som till exempel: allergisk rinit, näspolyper, främmande kropp, anatomiska anomalier
• Mediaotit, akut eller sekretorisk
• Juvenilt angiofibrom
• Epifarynxcancer

Behandling av adenoidhypertrofi

• Vid lindriga symtom kan man avvakta eftersom adenoiderna minskar i storlek med åldern.
• Huvudindikationen för kirurgi är obstruktiva symtom som ihållande snarkning och munandning. 
• Recidiverande och/eller långdragen sekretorisk otit kan också vara en indikation för kirurgi

Egenbehandling

• Barn bör skyddas från passiv rökning.
• Höjning av huvudändan av sängen kan minska svullnaden och obstruktionen under sömnen.

Läkemedelsbehandling

• Nasala steroider:
  • Rekommenderas enligt svenska källor till barn ≥ 3 år vid obstruktiva besvär och i väntan på ÖNH-bedömning/kirurgi men evidensen är oklar

Annan behandling

• Kirurgi:
  • Adenoidektomi tillsammans med tonsillektomi är bland de vanligast förekommande kirugiska ingreppen i barndomen, ofta görs en kombination 
  • Operationen utförs oftast i 3–10-årsåldern, sällan före 2 års ålder
  • Svenska källor anger att kirurgi är effektiv i 80 % av fallen, med en recidivrisk på 5–10 % (särskilt hos barn <3 år)

Förlopp

• Adenoidhypertrofi ger hos de allra flesta mindre besvär med åren, både för att adenoiden oftast minskar i storlek och för att utrymmet i näsan och svalget blir större.

Komplikationer

• Adenoidhypertrofi är tillsammans med förstorade tonsiller den vanligaste orsaken till obstruktiv sömnapné hos barn.
• Hämmad tal- och språkutveckling.
• Mellanöreinflammationer.
• Påverkad tillväxt av ansiktsskelettet.

Prognos

• Prognosen är god.

Källor

• Niedzielski A, Chmielik LP, et al. Adenoid hypertrophy in children: a narrative review of pathogenesis and clinical relevance. BMJ Paediatr Open. 2023 Apr;7(1):e001710. doi: 10.1136/bmjpo-2022-001710. PMID: 37045541
• Hermansson A. Körtel bakom näsan. Rikshandboken Barnhälsovård. Senast reviderad 2022-09-09
• Sjölander I, Friberg D. ABC om Sömnrelaterad andningsstörning hos barn. Lakartidningen. 2021 Jan 13;118:20075. Swedish. PMID: 33449356