Så bör info om ärftlig cancerrisk förmedlas

Om ett test idag bekräftar att en person har ärftlig risk för att få cancer ges personen möjlighet att delta i kontrollprogram och i vissa fall erbjudas förebyggande behandling. Men det bygger förstås på att personen nås av information. Idag är standardrutinen att den som genomgått genetisk utredning, och visar sig ha en förhöjd ärftlig cancerrisk, uppmanas informera sin släkt om riskerna och om möjligheten att testa sig.

I den aktuella studien svarade närmare tusen svenskar på en enkät där de fick ta ställning till om de skulle vilja veta om de har en ärftlig cancerrisk hur de i så fall skulle vilja få informationen. De ombads även svara på om de skulle vilja dela med sig av information om de själva gjort en genetisk utredning och funnit en förhöjd ärftlig cancerrisk.

– Att känna till förhöjd ärftlig risk ger möjligheter att förebygga eller tidigt upptäcka vissa cancersjukdomar. Därför är det värdefullt att veta om och hur människor vill ha sådan information, säger Anna Rosén, specialistläkare i klinisk genetik vid Umeå universitet och forskningsledare för studien, i ett pressmeddelande.

Vill att vården informerar om cancerrisken

Resultatet visade att nio av tio svenskar både vill få, och även dela med sig av, information om en ärftlig cancerrisk till sin släkt.

Något som förvånade forskarna var av vem deltagarna ville få informationen. Majoriteten föredrog att få den från hälso- och sjukvården direkt, snarare än från en familjemedlem eller släkting. De flesta skulle vilja bli informerade via brev eller på telefon.

Det har på senare år varit omdiskuterat hur sjukvården ska hantera genetisk information som kan hjälpa till att förebygga allvarlig sjukdom. Idag är ett antal genvarianter som medför förhöjd cancerrisk kända. Och de kan upptäckas med ett enkelt blodprov – en teknik som används alltmer inom sjukvården.