Enade krafter mot bukspottkörtelcancer

– Det ger väldigt mycket att jobba med den här typen av patienter. Man undrar var de får kraft ifrån, säger Roland Andersson som är professor vid Lunds universitet till Sveriges Radio.

Han har behandlat patienter med cancer i över 30 år. I sin forskning har han riktat in sig på cancer i bukspottkörteln, så kallad pancreascancer. En cancerform som ger vaga symtom och därför ställs ofta diagnosen sent under sjukdomsprocessen. I genomsnitt lever endast patienten i sex månader efter diagnos.  

Nu arbetar svenska forskare över hela landet med att hitta metoder som kan diagnostisera pancreascancer tidigare. Vid Lunds universitet försöker man identifiera särskilda proteiner, så kallade biomarkörer, i patientens blod.

– Målet är att med en enkel droppe blod se om patienten har cancer, säger nydisputerade kirurgen Daniel Ansari till Sveriges Radio.

Även forskare vid Umeå universitet letar efter biomarkörer för pancreascancer i blodprov. Professor Malin Sund leder en studie där man kunde urskilja sjuka patienter flera år innan de fick sin cancerdiagnos.

I dag finns även en svensk studiegrupp för forskning om pancreascancer. De vill bygga upp en nationell biobank vilket skulle kunna lyfta forskningen, menar professor emeritus Bengt Glimelius.

– Man behöver material från många individer för att göra bra studier, säger han till Sveriges Radio.  

Forskarnas förhoppning är att framstegen snart ska komma, så att patienter med pancreascancer äntligen kan få bättre besked.