Upplevda symtom för bröstcancer – så bör primärvårdsläkare resonera
Knöl i bröstet är idag en vanlig orsak till att kvinnor uppsöker vård. Tillsammans med mammografi är det så de flesta bröstcancrar upptäcks. Men ska alla patienter med självupplevd knöl i bröstet remitteras vidare? När är det relevant att undersöka med ultraljud? Så här svarar Magnus Bäcklund, överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen.
Globalt är nu bröstcancer den cancerform med flest nya fall årligen, uppskattar Världshälsoorganisationen i en ny rapport om cancer.
9 225 fall av bröstcancer registrerades i det nationella cancerregistret under 2019. Trots att andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer har ökat de senaste årtiondena har dödligheten minskat. Mellan 2006 och 2019 minskade dödligheten i bröstcancer med totalt 19 procent bland kvinnor 30 år och äldre. Anledningen är de stora förändringar som bröstcancervården har genomgått sedan 1970-talet och framåt, där införandet av screeningprogrammet är en viktig del. Andra förklaringar är bättre diagnostik och behandlingsmöjligheter liksom ökad medvetenhet hos allmänheten. Det skriver Folkhälsomyndigheten i den senaste årsrapporten för bröstcancer.
Samtidigt är bröstcancer, efter lungcancer, fortfarande den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i Sverige. Under 2019 avled 1 353 kvinnor i åldern 15 år och äldre i bröstcancer.
Bröstcancer ska alltid uteslutas
Diagnos i ett tidigare stadium är en avgörande faktor för prognosen. Tumregeln är att vid nytillkomna förändringar av bröstet ska cancer alltid uteslutas. Men ska alla patienter med självupplevd knöl i bröstet remitteras vidare direkt? I vilka fall bör man avvakta?
– Det allmänna rådet är att inte se knöl i bröstet som ett "akut tillstånd" utan att man som patient kan avvakta en mens (om det är aktuellt) eller åtminstone ett par veckor. Kvarstår det eller växer så bör man söka läkare som i sin tur remitterar till mammografi, säger Magnus Bäcklund, överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen.
Nordic Cancer Conference 2024
Den 7 oktober 2024 bjöd Bonnier Healthcare, tillsammans med Nordiska cancerunionens (NCU) medlemmar, in till Nordic Cancer Conference i Stockholm. Där samlades ledande experter, forskare och beslutsfattare från hela Norden för att ta itu med en av vår tids mest angelägna hälsoutmaningar: cancer.
När är det relevant att patientens bröst undersöks med ultraljud istället för eller som komplement till mammografi?
– Mammografi är starten, ultraljud tillägg. Undantag är personer under 25 år, vid amning och graviditet. Ultraljud kan vara bättre än mammografi i visa fall, men det innebär inte att man bör hoppa över mammografin, säger Magnus Bäcklund.
Viss risk för överdiagnostik
När kvinnor, och män, söker på grund av upplevda symtom för bröstcancer rör det sig oftast om en knöl, annat obehag i bröstet, svullnad i armhålan eller besvär från bröstvårtan. Som läkare kan vara mycket svårt att skilja benigna från maligna förändringar. Därför ska patienter som söker för ett eller flera av symtomen tas på allvar och utredas för att utesluta malignitet. Samtidigt kan undersökningarna skapa oro och leda till överdiagnostik – hur ska man som läkare resonera där?
– Problemet är att det är så svårt att som orolig patient själv avgöra om symtom från brösten är cancer-relaterade eller inte. Samtidigt är trippeldiagnostik väl inarbetat och tämligen enkelt och billigt att utföra – och väldigt träffsäkert. Och en tredjedel av all bröstcancer i åldersgruppen 40-74 år diagnostiseras mellan screening-tillfällena, säger Magnus Bäcklund.
Alla nytillkomna förändringar i bröstet ska undersökas med trippeldiagnostik. Läs mer om klinisk utredning och diagnostik i vår medicinska översikt här >>
