Överläkaren: “De kommer säkert få nobelpris för Car-T”
Med lymfatiska maligniteter i fokus bevakade överläkare och docent Hans Hagberg den årliga amerikanska hematologikongressen ASH. Immunterapi med Car-T och bispecifika antikroppar är hetare än någonsin.
Under ASH 2021 var studier om lymfatiska maligniteter det största, menar docent Hans Hagberg, överläkare vid Onkologiska kliniken på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Detta beror på de stora randomiserade studier som presenterades kring diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL).
– Det var den diagnos som kongressen kretsade mest kring. Sjukdomen drabbar ungefär 600 personer varje år och är mycket aggressiv. Det har inte hänt så mycket på 20 år men nu har det kommit en ny behandling som förbättrar prognosen för de här patienterna och 60 procent kan botas med cytostatika/antikroppar, säger Hans Hagberg.
Det handlar om tillägg av polatuzumab-vedotin, en antikropp laddad med cytostatika, som i en studie har testats i en stor randomiserad studie. Preparatet är redan registrerad vid återfall bör nu övervägas att ges som standardbehandling. Hans Hagberg tippar på att det kommer ta max ett år innan behandlingen kan komma till nytta för svenska patienter.
Läs mer om studien i en kongressrapport från ASH här >>
Immunterapi på frammarsch
Vad gäller diffust storcelligt B-cellslymfom presenterades även resultat från de tre första randomiserade studierna med Car-T-cellsbehandling. Det berör den patientgrupp som får återfall under första året (cirka 20-25 procent av alla DLBCL-patienter). Två av tre studier uppvisade bättre resultat för Car-T än för den behandling som ges idag, där benmärgstransplantation ingår. Med detta fynd har Car-T flyttats fram för att ges till patienter efter ett första återfall, istället för att som idag ges först efter två eller flera återfall.
Nordic Cancer Conference 2024
Den 7 oktober 2024 bjöd Bonnier Healthcare, tillsammans med Nordiska cancerunionens (NCU) medlemmar, in till Nordic Cancer Conference i Stockholm. Där samlades ledande experter, forskare och beslutsfattare från hela Norden för att ta itu med en av vår tids mest angelägna hälsoutmaningar: cancer.
Läs mer om resultaten för Car-T här >>
Car-T är immunterapi i sin renaste form, menar Hans Hagberg. Förutom lymfom är myelom en diagnos där Car-T visat lovande resultat. Än så länge är det omständligt och dyrt att ge Car-T men behandlingen utvecklas snabbt för att bli enklare och mer effektiv. Ett exempel är att istället för att använda patientens egna T-celler i produktionen av Car-T använda T-celler från en givare. På så sätt kan man ha Car-T hemma på sitt apotek, förklarar Hans Hagberg och tillägger:
– De kommer säkert få nobelpris för Car-T!
Car-T-behandling kräver bra tarmflora
En förutsättning för en lyckad behandling med Car-T-celler är att patienten har en välfungerande tarmflora, vilket kan vara en utmaning, menar Hans Hagberg.
– T-cellerna som ska jobba kräver en bra tarmflora. Samtidigt är det många av de här patienterna som får antibiotika, som slår ut tarmfloran, och de svarar dåligt på Car-T-behandlingen.
Nu försöker forskarna hitta metoder som kan återskapa tarmfloran, men än så länge har man inte lyckats.
– Forskning visar på hur viktigt det är men vi vet inte hur vi ska göra. Det som gäller nu inför en behandling är att hålla sig borta från antibiotika i den mån det går.
Jämföra Car-T med bispecifika antikroppar
Även så kallade bispecifika antikroppar var stort under ASH 2021. Bispecifika antikroppar har en arm som binder sig till "mördar-T-celler" och en andra arm som binder sig till lymfomcellen. När man på så sätt kopplar ihop lymfomcellen till mördarcellen dör lymfomcellen, förklarar Hans Hagberg.
– De verkar ha väldigt hög svarsfrekvens på alla former av lymfom, och även myelom. Långtidsresultaten saknas men än så länge förefaller de tidiga resultaten vara jämförbara med Car-T, säger han och fortsätter:
– Nu saknar jag randomiserade studier där man jämför Car-T med bispecifika antikroppar. Men bispecifika antikroppar är en så pass ny behandling så det ligger säkert flera år fram i tiden.
Standardpreparat för profylax mot återfall i CNS saknar effekt
Sedan 60-talet har man gett patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom, som har förhöjd risk för återfall i centrala nervsystemet (CNS), profylax med högdos metotrexat. Behandlingen innebär stor risk för biverkningar och flera dagars inneliggande övervakning. Nu visar en stor multinationell retrospektiv studie, där nordiska patienter ingick, att behandlingen inte skyddar mot återfall i CNS. Resultaten presenterades under kongressen.
– När man tittar på det så ger det ingen effekt, som man har trott. Den fungerar vid akuta lymfatiska leukemier men tydligen inte för diffust storcelligt B-cellslymfom. Behandlingen tar mycket resurser så nu kan man istället fokusera på annat som kan förbättra behandlingen, säger Hans Hagberg.
